Wallström träffar förändrad Lavrov

NYHETER

MOSKVA. Senast de sågs var bemötandet från ryskt håll ”vedervärdigt”, enligt Dagens Nyheter.

I dag möts ryske utrikesministern Sergej Lavrov och Sveriges Margot Wallström (S) för första gången på över två år.

Ett möte som sker samtidigt som EU och Rysslands relationer är frostigare än de varit på mycket länge.


1 av 2 | Foto: Ivan Sekretarev / AP TT NYHETSBYR N

– Ryssland söker inte konflikt med någon, men vi kommer alltid att skydda våra intressen, sa Sergej Lavrov på säkerhetskonferensen i tyska München i helgen, enligt tidningen Independent.

Citatet är talande för den uppgift som kommit att bli utrikesministern Sergej Lavrovs främsta: att försvara och förklara fosterlandet för omvärlden.

Ryska annekteringen en orsak

Relationerna till omvärlden, och kanske framförallt gentemot grannländerna i EU, har inte varit så här kyliga på många år. Orsaken är bland annat den ryska annekteringen av Krim som pågått sedan 2014, och att EU infört sanktioner mot Ryssland. För USA:s del ger förre presidenten Obamas beslut om att utvisa ett antal ryska diplomater i december efter uppgifter om att Ryssland blandat sig i presidentvalet en fingervisning om relationen länderna emellan just nu: den är iskall.

”Onaturliga”

Alla vet om att så är fallet, även Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov:

– Spänningarna de senaste åren mellan USA, Europa och Ryssland är onaturliga, sa han i sitt tal i helgen.

I Sverige har hans ambassadör, Viktor Tatarinsev, sagt att relationerna mellan Sverige och Ryssland befinner sig ”vid sitt lägsta märke på länge”, i Sveriges Radios lördagsintervju i oktober förra året.

För Sveriges del har Rysslands förändrade agerande de senaste åren genom ökade kränkningar av svenskt luftrum varit en anledning till den problematiska relationen.

”Vedervärdigt” bemötande

Så frågan är hur Lavrov ska hantera mötet med Sveriges utrikesminister Margot Wallström. Senast de två möttes, i Schweiz 2015, var det ryska bemötandet ”vedervärdigt”, har källor uppgett för Dagens Nyheter.

Wallström ska redan då ha tagit upp annekteringen av Krim, och Lavrov ska ha svarat att han anser att det har begåtts en fascistisk statskupp i Kiev som skadat de ryskspråkiga människorna. När Lavrov intervjuades av DN i april 2016 sa han:

– Om Margot Wallström anser att vi har ett kyligt förhållande så gäller det att stänga fönstret för dem som alstrar russofobi, så att det inte blåser från det hållet, sa Lavrov till DN.

Tagit en större roll

Sedan dess har det inte direkt blivit lugnare i världen. Kriget i Syrien är inne på sitt sjätte år. Stridigheterna i de ryskspråkiga delarna av östra Ukraina fortsätter. Och i stormakten USA har Donald Trump haft en kaosartad första månad som president där han hunnit förolämpa flertalet världsledare och varit minst sagt otydlig med vilken typ av utrikespolitik han tänker genomföra. Ryssland har dessutom tagit en allt större roll i alla de tre händelserna, i enlighet med president Vladimir Putins dröm om att Ryssland ska vara en global stormakt.

För Lavrovs del har det inneburit allt fler presskonferenser och allt fler uttalanden, där han måste framföra – och försvara – presidentens politiska budskap.

Har förändrat Lavrov

Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Moskva, Maria Persson Löfgren, har sett hur uppgiften förändrat Sergej Lavrovs person i takt med att konflikterna blivit allt fler i världen. Hon berättade själv i en krönika nyligen att hon noterat en ”bitterhetens rynka” i utrikesministerns panna, något hon härleder till hans allt svårare uppgift som rysk utrikesminister i Putins Ryssland.

– Han är inte en politiskt tillsatt utrikesminister. Han är mer av en tjänsteman som är satt att utföra olika saker, utan en egen agenda, säger Maria Persson Löfgren till Aftonbladet.

”Byter ämne”

Lavrov har varit utrikesminister sedan 2004. Innan dess var han Rysslands FN-ambassadör i New York i tio år, och även under Sovjetunionen hade han diplomatiska topptjänster, bland annat på Sovjets ambassad i Sri Lanka. Han tillträdde som utrikesminister under en tid då den ryska ekonomin gick bra, och Ryssland spelade en mindre roll i konflikterna i världen. Nu är Sergej Lavrov en av Rysslands mest kända politiker efter Vladimir Putin, och den som får svara på frågor om Rysslands position i den oroliga världen.

– Förr var han mer öppen och tyckte om att delta i möten och prata engelska med journalister. Nu väljer han oftare ryska och svarar alltid diplomatiskt, eller byter ämne för att undvika kniviga frågor, säger Maria Persson Löfgren.

Måste följa Kreml

Tendensen gäller inte bara för Sergej Lavrov, enligt Persson Löfgren. Ingen rysk minister är tillsatt för sin ideologi eller politik. Alla måste följa Kremls linje och tillhöra maktpartiet Enade Ryssland.

– Han har gjort karriär inom utrikesdepartementet och är en lysande diplomat. Det är förklaringen till att han hamnat där han är nu. Att han har kontakter sedan tiden då han satt i FN-skrapan har säkert haft betydelse för att han fått posten, säger Maria Persson-Löfgren.

”Gediget erfaren”

Den förre svenska utrikesministern Carl Bildt (M) satt i den alliansregering som styrde när EU beslutade om sanktioner mot Ryssland på grund av agerandet i Ukraina. Han har haft många möten med Lavrov både i Sverige och i Ryssland och kallar den ryske utrikesministern ”utomordentligt kompetent”.

– Gediget erfaren, påläst också på saker man inte alltid väntar sig och utan nämnvärda skrupler när det gäller att hävda vad han anser vara Rysslands intressen, svarar han när Aftonbladet ber honom beskriva sin tidigare kollega.

”Så många ’pussies’”

Om den ryske toppdiplomaten nu som 66-åring skulle vara trött på sitt jobb syns det dock inte alltid. När han i oktober förra året skulle kommentera avslöjandet om att Trump hörts prata nedsättande om kvinnor svarade han CNN:s ankare Christiane Amanpour på följande vis när hon bad om en kommentar:

– Engelska är inte mitt modersmål, jag vet inte om jag skulle låta anständig: Det är så många ”pussies” kring ert presidentval på båda sidor att jag föredrar att inte kommentera detta.

Kallades ”det udda paret”

Under den förre amerikanska utrikesministern John Kerrys mandatperiod syntes Lavrov ofta leende när de två möttes i förhandlingar om kriget i Syrien. De två tycktes ha funnit varandra ovanligt väl och de kallades till och med ”det udda paret” av nyhetsbyrån AFP i artikel om relationen. Om det blir en lika varm relation med den nye amerikanske utrikesministern Rex Tillerson, som fått medalj av Vladimir Putin, återstår att se.

Inför mötet med Lavrov har Margot Wallström hunnit presentera sin nya utrikesdeklaration, där skrivningen om Ryssland kan uppfattas som något mjukare jämfört med tidigare: ”Sverige behöver en bred ansats i förhållande till Ryssland. Vi ska upprätthålla en politisk dialog, verka långsiktigt och uppmana Ryssland till samarbete istället för konfrontation”, står det i deklarationen.

Agera militärt vid Natomedlemskap

Men Wallström, som gjort sig känd för att driva Sveriges feministiska utrikespolitik, även när det är obekvämt, kommer säkerligen att vilja diskutera det förtäckta hotet som uttalats både av Lavrov och ambassadör Tatarinsev om att Ryssland kan komma att agera militärt om Sverige går med i Nato.

Hon lär också ifrågasätta Rysslands nya lagändring om att misshandel av maka, make eller barn ska ses som en administrativ förseelse om den sker för första gången.

Lär prata om Trump

De två utrikesministrarna lär också att prata om USA och Donald Trump som sagt att relationen mellan de två stormakterna ska bli bättre. Wallström har tidigare sagt att hon inte tror på en ”romans” mellan USA och Ryssland.

Även situationen i Ukraina och Ryssland kommer att diskuteras, har en UD-källa tidigare sagt till Aftonbladet inför mötet.

Om bemötandet blir annat än ”vedervärdigt” den här gången återstår att se. Kanske gör det skillnad att Sverige den här gången sitter i FN:s säkerhetsråd som temporär medlem, och därmed har en internationell fredsorganisations mandat i ryggen.