ICAN får Nobels fredspris: ”Ett hedrande och erkännande”

NYHETER

Spekulationerna om vem eller vilka som skulle få Nobels Fredpris 2017 har varit många.

Nu står det klart att det är International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) som får priset.

Paraplyorganisationen samlar ett hundratal aktörer som jobbar mot kärnvapen, hit hör bland annat Läkare mot Kärnvapen och Svenska freds- och skiljedomstolen.

– Wow. Jag är chockad, det här är fantastiskt, vilken ära, säger svenskan Beatrice Fihn, generalsekreterare för ICAN, när hon tog emot beskedet.

Foto: REUTERS

7 juli i år antog FN ett globalt förbud mot kärnvapen. Det var en viktig seger för ICAN som nu tilldelas Nobels fredspris för sitt arbete för en kärnvapenfri värld.

"Vi lever i en värld där risken för att kärnvapen används är större än vad den har varit på länge. Vissa länder moderniserar sina kärnvapenarsenaler, och det finns en verklig risk att fler länder kommer att försöka skaffa kärnvapen, exempelvis Nordkorea", skriver norska Nobelkommittén i sin motivering.

– Vi hoppas att det kommer få effekt. Det som inte påverkar är att bara vara passiv och acceptera världsläget, säger Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen inför den samlade presskåren i Oslo.

ICAN är baserat i Genève och är en paraplyorganisation för ett hundratal aktörer som jobbar mot kärnvapen. Exempel på svenska organisationer är Läkare mot kärnvapen, Svenska freds- och Skiljedomsföreningen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred and Frihet.

– Jag är överväldigad, otroligt ärad, över att äntligen ha vunnit det här priset. Det är ett väldigt symboliskt pris, för det långa arbetet mot kärnvapen som civilsamfundet har gjort i årtionden, säger Beatrice Fihn till TT.

– Donald Trumps tillträde som president har gjort att många personer känner sig illa till mods vid det faktum att han ensam kan godkänna användandet av kärnvapen, säger Fihn till AFP från högkvarteret i Geneve.

ICAN:s svenska generalsekreterare Beatrice Fihn beskriver priset som otroligt betydelsefullt – för många människor.

– Det här är en fråga som ofta blir ignorerad och inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Många aktivister har kämpat med frågan i motvind i årtionden.

”Väldigt förvånad”

Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, som är en del av ICAN, säger till TT:

– Jag är väldigt förvånad men otroligt glad och stolt över att allt det som vi i kampanjen har jobbat med världen över erkänns, att Nobelkommittén sett det vi har gjort.

Det är inte första gången som en organisation tilldelas priset, bland tidigare vinnare finns bland andra EU, Läkare utan gränser och Organisationen för förbud mot kemiska vapen.

ICAN: ”stor ära och ett erkännande”

När det blev klart att ICAN vunnit Nobels fredspris kraschade organisationens sajt.

På Facebook skriver ICAN: ”Det är en stor ära att ha fått Nobels fredspris 2017 som erkännande av vår roll i konventionen att förbjuda kärnvapen. Det här historiska avtalet, som antogs 7 juli backas upp av 122 nationer och erbjuder ett mäktigt, välbehövligt alternativ till en värld där hot om massförstörelsevapen tillåts fortgå och eskalerar.”

”Det här priset hedrar de tröttlösa försök av miljontals kampanjaktiva och oroade världsmedborgare som ända sedan atomvapnens början högljutt har protesterat mot kärnvapen och insisterat på att de inte är legitima och förevigt måste bannlysas från jordens yta”, fortsätter organisationen.

Reaktionerna om att priset främst är symboliskt och att organisationen i praktiken inte uträttat något kommer från flera håll. Inga kärnvapenstater har hittills skrivit under avtalet. Ordföranden i norska nobelkommittén menar att priset är en uppmaning till kärnvapnenstaterna att aktivt delta i samtalen.

– Det här årets nobelpris är en uppmaning till de som ännu inte anslutit sig till avtalet. Vi hoppas att med det här årets pris kan vi stötta de framsteg som ICAN har tagit och förnya debatten, kommenterar den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.

FAKTA

Nobels fredspris

  • Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska Stortinget.

  • Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.

  • Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

  • Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".

  • Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 18, Afrika 10 och Sydamerika 3.

  • Fem svenskar har fått fredspriset: Klas Pontus Arnoldson (1908), Hjalmar Branting (1921), Nathan Söderblom (1930), Dag Hammarskjöld (1961) och Alva Myrdal (1982).

LÄS VÅR DIREKTRAPPORTERING om fredspriset:

FAKTA

De 35 senaste pristagarna

2016: Juan Manuel Santos

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett

2014: Malala Yousafzai, Kalilash Satyarthi

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen

2012: EU

2011:  Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee och Tawakkul Karman, kvinnliga frihetskämpar.

2010: Liu Xiaobo, kinesisk dissident.

2009: Barack Obama.

2008: Martti Ahtisaari, diplomat, f d finsk president.

2007: Al Gore, miljöaktivist, f d amerikansk presidentkandidat samt FN:s klimatpanel (IPCC).

2006: Muhammad Yunus, mikrofinansinstitutet Grameen Bank.

2005: Mohamed ElBaradei, chef vid IAEA, internationella atomenergiorganet.

2004: Wangari Maathai, grundare av Green Belt Movement.

2003: Shirin Ebadi, jurist och aktivist som försvarat iranska oppositionella.

2002: Jimmy Carter, f d amerikansk president, för sin kamp för mänskliga rättigheter.

2001: Kofi Annan, som FN:s generalsekreterare.

2000: Kim Dae-Jung, f d sydkoreansk president.

1999: Läkare utan gränser.

1998 - John Hume, David Trimble.

1997 - Internationella kampanjen mot landminor.

1996 - Carlos Filipe Ximenes Belo, José Ramos-Horta.

1995 - Joseph Rotblat, Pugwashrörelsen.

1994 - Yasser Arafat, Shimon Peres, Yitzhak Rabin.

1993 - Nelson Mandela och FW de Klerk.

1992 - Rigoberta Menchú Tum.

1991 - Aung San Suu Kyi.

1990 - Michail Gorbatjov

1989 - Den 14:e Dalai lama Tenzing Gyatso.

1988 - FN:s fredsbevarande styrkor.

1987 - Oscar Arias Sánchez.

1986 - Elie Wiesel.

1985 - Läkare mot kärnvapen.

1984 - Desmond Tutu.

1983 - Lech Walesa.

1982 - Alva Myrdal, Alfonso García Robles.

1981 - FN:s flyktingorgan UNHCR.

1980 - Adolfo Pérez Esquivel.

1979 - Moder Teresa.

1978 - Anwar Sadat, Menachem Begin.

1977 - Amnesty International.

1976 - Betty Williams, Mairead Corrigan.

1975 - Andrej Sacharov.

1974 - Seán MacBride, Eisaku Sato.

1973 - Henry Kissinger, Le Duc Tho (som avböjde priset).

LÄS OCKSÅ: ... men de här kanske inte borde ha fått fredspris