Wolfgang Hansson

Om Le Pen vinner kan Europa vinka adjö till enighet

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

PARIS. Möjligheten att Frankrikes nästa president heter Marine Le Pen är större än vad många trott.

För vart ska de väljare som röstar på andra extremistpartier i första valomgången ta vägen i den andra, om inte till Le Pen?

Sker det är det bara att glömma Europas enade front mot Ryssland.

När Eric Zemmour i slutet av förra året bestämde sig för att kandidera i presidentvalet gick han omedelbart upp i jämnhöjd med Marine Le Pen i opinionsmätningarna.

Hon och hennes stab gnisslade tänder av ilska. Zemmour skulle förstöra Le Pens kanske sista chans att bli president.
I stället har det visat sig att Zemmour kanske var det bästa som kunde ha hänt Le Pen.

Franska presidentkandidaten Marine Le Pen ställer upp på selfies med unga fans.
Franska presidentkandidaten Marine Le Pen ställer upp på selfies med unga fans.

Macrons gap minskar

Zemmours uppdykande på scenen tvingade henne att ändra taktik. I stället för att tjata på om den hemska invandringen på valmöte efter valmöte bytte hon spår och började prata om plånboksfrågorna i stället.

Effekten har blivit att Marine Le Pen stigit i opinionsmätningarna medan Zemmour stadigt tappat.

Vågar man lita på mätningarna lutar det definitivt åt att det blir Marine Le Pen som får tampas med den sittande presidenten Macron i den andra valomgången den 24 april.

Macrons gap i den andra omgången är den här gången betydligt mindre än vid valet 2017, enligt opinionsmätningarna. 53 procent mot 47.

Den avgörande frågan blir vart de väljare tar vägen som i den första omgången röstar på Zemmour och vänsterpopulisten Jean-Luc Melenchon. Tillsammans spås de få minst 25 procent av rösterna.

Eric Zemmour.
Eric Zemmour.

Att det skulle rösta på Macron är närmast otänkbart.

Valet står i stället mellan Le Pen och att låta bli att rösta i den andra valomgången.

Fick hjälp av Putin

Förra valet var det många vanliga väljare som röstade i den andra valomgången bara för att förhindra att högerextrema Marine Le Pen skulle bli president.

I den här valrörelsen har Le Pen framstått som mindre extrem. Hon har tonat ner alla delar av sitt budskap som andas främlingsfientlighet. Dessutom har Zemmours kandidatur fått henne att framstå som betydligt ofarligare.

En illusion, säger många men ändå en faktor i valet.

Dels kan det vara fler som är beredda att rösta på Le Pen även om hon inte var deras första alternativ i valomgång ett. Dels kan det vara fler mittenväljare som avstår från att rösta eftersom de inte känner samma plikt att se till att Le Pen inte blir vald.

När kriget i Ukraina bröt ut såg det först ut som Marine Le Pen och hennes Nationell Samling, det som tidigare hette Nationella Fronten, skulle förlora stort på hennes och partiets välvilliga inställning till Vladimir Putin. När inga banker i Frankrike för några år sedan ville låna ut pengar till partiet fick de i stället ett hundramiljonerslån i en rysk bank med hjälp av Putin.

Hotar splittra Europas enighet

I början av valrörelsen trycktes valaffischer upp på när Marine Le Pen skakar hand med Putin. Dessa gömde partiet snabbt undan efter att Ryssland invaderat Ukraina.

Nu verkar hennes tidigare stöd för Putin inte ligga henne i fatet. Hon har till och med sagt att hon tror att Putin åter kan bli en del av det internationella samfundet.

Hon är fortfarande beredd att samarbeta med Putin i framtiden.

Det är lätt att föreställa sig vad det skulle innebära för Europas försök att fortsätta hålla en enad front mot Ryssland ifall Marine Le Pen skulle bli president.

Frankrike är ett av Europas tyngsta länder. Om ett Frankrike under Le Pens ledning vill mildra sanktionerna mot Ryssland blir det nästan omöjligt för Europa att uppträda enat. I stället skulle det innebära att ledare som Ungerns Viktor Orban, med vilken Le Pen har väldigt goda relationer, skulle våga bryta med övriga EU när det gäller sanktionerna.

Le Pen som president innebär också att det blir en spricka i Nato:s hållning till den ryska aggressionen. Att skicka vapen till Ukraina skulle inte längre vara en självklarhet.

Därför är det mycket som står på spel i presidentvalet.

Först efter den andra valomgången den 24 april vet vi om splittring på nytt hotar Europa.

Publisert:

LÄS VIDARE