34 nätdroger narkotikaklassade

Av:  TT

En lagändring har trappat upp jakten på svårfångade nya psykoaktiva substanser. Här visar Tullverket upp metizolam som hittats under kontrolloperation Nätdroger. Arkivbild.
En lagändring har trappat upp jakten på svårfångade nya psykoaktiva substanser. Här visar Tullverket upp metizolam som hittats under kontrolloperation Nätdroger. Arkivbild.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som används i nätdroger. Arbetet för att narkotikaklassa NPS har snabbats på. Efter en lagändring har 34 sådana substanser narkotikaklassats.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) kallas också nätdroger, internetdroger, forskningskemikalier och designer drugs. De är kända för att spridas snabbt och är kopplade till allvarliga skador och dödsfall.

I dag kan de ofta säljas utan att det är ett narkotikabrott. Det räcker nämligen med att byta ut en enstaka molekyl i en narkotikaklassad substans i labbet för att göra den laglig – och fenomenet har beskrivits som en katt-och-råtta-lek mellan drogtillverkare och myndigheter.

Ny lag

Men 2019 ändrades lagstiftningen på området, medan Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag av regeringen att snabba på narkotikaklassningen av substanserna och samarbetar med Rättsmedicinalverket som tar fram underlag.

Facit så här långt: Drygt 100 nya psykoaktiva substanser har analyserats av Rättsmedicinalverket för att utreda hur de påverkar hjärnan. Av dessa har Folkhälsomyndigheten föreslagit att 34 ska narkotikaklassas vilket sedan klubbats av regeringen.

I juni narkotikaklassades åtta nya substanser av Folkhälsomyndigheten, bland annat etazen, etonitazepyn, N-piperidinyl etonitazen (etonitazepipn) och protonitazen, som alla tillhör gruppen opioider.

Bredare kunskap

Andra substanser som nu narkotikaklassats är 2′-Me-alfa-PVP, N-etylnorpentedron och 4-metylpentedron som tillhör gruppen katinoner samt BOH-2C-B som tillhör gruppen hallucinogener.

Flera av de nu narkotikaklassade substanserna var tidigare klassade som hälsofarliga varor. Det är nu upp till regeringen att avgöra om de åtta substanserna ska klassificeras som narkotika.

Analyserna som ligger till grund för klassningen ger även bredare kunskaper om hur nya nätdroger fungerar.

Giftiga efterprodukter

”Förutom ökad kunskap om hur potent en substans är tittar vi därför även på sådana faktorer som inom vilka tidsramar ett blod- eller urinprov måste tas för att substansen ska kunna detekteras, eller om substansen bildar giftiga efterprodukter när den bryts ned i kroppen. Ju mer vi vet om en ny substans, desto snabbare och mer effektivt kan rättssamhället agera” säger Henrik Green, forskare vid Rättsmedicinalverket, i ett pressmeddelande.

”De underlag som hittills tagits fram är mycket värdefullt för vårt arbete”, säger Joakim Strandberg, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten i pressmeddelandet.

Publisert: