Nyheter

Sverige måste stå emot ett första anfall själv

Av: 

TT

NYHETER

Rysslands brutala anfallskrig har gjort Natos försvarsgaranti hett eftertraktad.

Men även om Sverige blir medlem måste vi inledningsvis kunna försvara oss på egen hand. Natoförstärkningar kan dröja flera veckor.

Hur skyddat skulle Sverige egentligen vara om vi gick med i Nato?

Här svarar Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, på de viktigaste frågorna om Natos artikel 5 – grundbulten i försvarsalliansen som slår fast att ett angrepp på en medlem ska betraktas som ett angrepp på alla.

.

+ Vilket stöd skulle Sverige få vid en väpnad attack?

För det första: Alla Natoländer måste vara överens om att aktivera försvarsgarantin. Varje land bestämmer därefter själv vilka åtgärder det anser vara nödvändiga. Att skicka väpnade styrkor är ingen skyldighet.

– Det är primärt varje stats nationella ansvar att stå för det egna försvaret. Efter några veckor kommer troligen några allierade, som har störst förmåga och som man övat med, att skicka stöd. Ytterligare något senare, när Nato fattat beslut, kan dess ledningsorganisation träda in och ta över operationen och leda den mer långsiktigt, säger Eva Hagström Frisell.

Stridsflyg, luftrörliga förband och vissa marina styrkor kan skickas snabbare, medan förstärkningar på marken tar längre tid.

Det är oklart hur länge Sverige måste kunna försvara sig själv.

– Men det gäller att ha tillräcklig förmåga för att kunna stå emot det första anfallet, så att det blir värt att skicka förstärkningar.

.

+ Vilket skydd ger då Natos försvarsgaranti egentligen?

– Det hänger ihop med Natos trovärdighet som militärallians. Om ett land skulle utsättas för en väpnad attack och ingen ger något stöd skulle hela poängen med alliansen gå förlorad. Så det finns ett intresse bland medlemsstaterna att leva upp till artikel 5, annars skyddas ju inte deras egen säkerhet, säger Eva Hagström Frisell.

Nato har också gemensamma försvarsplaner som understödjer försvarsgarantin.

Om Nato inte skulle besluta att aktivera artikel 5 kan enskilda medlemsländer ändå ge det stöd de vill.

+ Vilka länder skulle primärt stötta oss?

– Det är framför allt USA som har den militära förmågan och möjlighet att förflytta den. Att skicka ut amerikanska soldater i krig är något som den amerikanska kongressen kan vilja ha inflytande över, men normalt är det ett beslut som presidenten kan fatta själv, säger Eva Hagström Frisell.

Utan ett amerikanskt deltagande blir försvarsgarantin ganska urvattnad. Övriga nordiska länder samt baltstaterna har inga särskilda militära förstärkningar att sända, utan behöver dessa i första hand för att försvara sina egna territorier.

Inte heller Storbritannien, Frankrike och Tyskland tros kunna bidra i någon högre utsträckning. Nato har egna snabbinsatsstyrkor som kan bistå med viss hjälp.

.

+ Hur får vi själva räkna med att ställa upp för andra?

– Sverige beslutar själv om vilket stöd vi ger. Däremot kan Nato genom sin försvarsplanering efterfråga resurser som vi då förväntas skicka, säger Eva Hagström Frisell.

I fredstid skulle vi främst behöva bidra till säkerheten i närområdet, med exempelvis luftrumsövervakning och markförband i Baltikum. Både Danmark och Norge har trupp på plats och sedan krigsutbrottet i Ukraina har man dessutom förstärkt, Danmark med tusen personer extra.

Sverige kan även behöva ingå med fartyg i Natos stående marina grupper i Nordatlanten och Östersjön.

I krigstid skulle större delar av den svenska försvarsmakten bli aktuella, med förbehåll att vi även måste upprätthålla det nationella försvaret.

.

+ Kan svenska värnpliktiga tvingas strida för andra länder om Sverige går med i Nato?

– Det är inte troligt. Man brukar inte skicka ut värnpliktiga i internationella insatser, utan det sker efter avslutad utbildning i så fall. Då kan man bli placerad i ett krigsförband som vid en eventuell mobilisering av krigsorganisationen inom Nato kan beslutas att skickas ut.

+ Måste vi som Natomedlem strida för eller stötta länder med demokratiska brister, som Turkiet?

Om Turkiet angrips och Nato enhälligt beslutar att utlösa artikel 5 behöver Sverige bidra med stöd. Däremot måste vi inte delta i Turkiets förehavanden mot exempelvis kurder, eftersom det inte betraktas som en artikel 5-fråga.

– Det är alliansen som beslutar vad man anser är ett väpnat angrepp, och hur försvaret i så fall ska organiseras. Om Sverige inte har ett intresse att bidra kommer man kunna vara med och påverka Natos beslut, säger Eva Hagström Frisell.

Sverige skulle alltså ha ett slags veto.

– Sen finns det alltid en kostnad med att lägga in ett veto, om alla andra Natomedlemmar skulle vara överens. Det handlar mycket om att ta kontakter tidigt och att bygga koalitioner för att kunna påverka besluten.

.

+ Vad betyder det att Natos försvarsgaranti bara använts en gång tidigare, och då i en helt annan situation än dagens?

– Det var efter 11-septemberattentaten i USA. Då enades man om att det skulle ses som ett väpnat angrepp eftersom det var en internationell terrorgrupp som genomförde ett stort attentat.

Agerandet visar att det finns ett utrymme för tolkning kring vad som är ett väpnat angrepp, säger Eva Hagström Frisell. Enligt Nato kan även cyberangrepp och hybridattacker betraktas som väpnade angrepp, där medlemmarna ska stötta det utsatta landet.

.

+ Hur fungerade försvarsgarantin i praktiken efter 11-septemberattentaten?

– Konkret skickade Nato sitt övervaknings- och stridsledningsflyg (Awacs) till USA:s östkust för att avlasta det amerikanska flygvapnet. Man patrullerade för att se till att det inte kom fler attacker. De flesta medlemsländer, och även partnerländer som Sverige, stöttade också USA i terrorbekämpningen genom att skicka trupp till Afghanistan.

ANNONS

Ellos Badkläder! Baddräkter och bikinis med hög midja, shapingeffekt i fina färger till ett bra pris!

Extern länk från Ellos

Shoppa här

Publisert: