Ska Trump lyckas knäcka Iran?

Foto: AP TT / NTB SCANPIX
NYHETER

När USA nu inför nya, kraftiga sanktioner mot Iran så är det en fråga som överskuggar allt.

Kommer Donald Trump att lyckas knäcka den iranska prästdiktaturen?

För det är målet även om presidenten inte säger det rakt ut.

Tajmingen av sanktionerna är bästa tänkbara för USA.

Den senaste veckan har en rad städer runtom i Iran skakats av demonstrationer mot landets usla ekonomi. Människor är missnöjda med den kraftiga inflationen och de prisökningar som därmed följer på livsmedel och andra nödvändiga dagligvaror.

Demonstrationerna har slagits ner av säkerhetsstyrkor och omkring 4 000 människor uppges ha gripits.

Att den iranska valutan förlorat närmare 80 procent av sitt värde jämfört med för ett år sedan beror åtminstone till viss del på Donald Trumps alltmer fientliga retorik mot Iran och hotet att säga upp kärnenergiavtalet. Ett hot Trump satte i verket i maj.

Natten till tisdag kommer nästa dråpslag mot den iranska regimen när USA åter inför en rad sanktioner. I den första fasen handlar det bland annat om att Iran inte längre tillåts handla med den amerikanska dollarn. I november införs sanktioner mot Irans oljeindustri, en av landets viktigaste inkomstkällor.

Rollen som paria

Men värst av allt för de muslimska imamer som styr landet är att USA inte nöjer sig med att införa egna sanktioner. Man hotar alla länder och företag som handlar med Iran med sanktioner.

Iran riskerar med andra ord att åter få inta rollen som internationell paria efter att under några år åtminstone motvilligt välkomnats i den internationella värmen.

Processen har redan inletts. En rad företag som åter började investera i Iran efter att kärnenergiavtalet skrevs på 2015 drar nu åter öronen åt sig. Rädda att annars drabbas av USA:s vrede. Att Iran inte dragit sig ur avtalet och att EU lovat att försöka upprätthålla det utan USA räcker inte. Snart kommer inga västerländska företag att våga handla med Iran.

President Donald Trump säger det inte rent ut men målet med sanktionerna är att få till en folklig resning i Iran som tvingar prästdiktaturen på fall. En aning märkligt för en president som i valkampanjen sa att USA inte ska ägna sig åt "regime change".

Missnöjd

Skälen är flera.

Ända sedan den islamistiska revolutionen i Iran 1979 har de två länderna varit bittra fiender. Inte minst efter att Iran tog amerikanska diplomater som gisslan i samband med revolutionen.

Obama försökte förbättra relationerna med avtalet om att Iran skulle avstå från att försöka skaffa sig kärnvapen i utbyte mot att de ekonomiska sanktionerna mot landet skulle avskaffas.

Upptiningen varade inte särskilt länge. Donald Trump har redan från början deklarerat sin fientlighet mot regimen. Trots att Iran, enligt de internationella organ som kontrollerade saken, håller sin del av avtalet är Trump inte nöjd.

Irans fientliga inställning mot Israel är ett skäl. Trump vill inte ha en regim i Iran vars mål är att utplåna Israel, USA:s främsta allierade i regionen.

Trump vill också ge en annan allierad, det sunnimuslimska Saudiarabien, ett övertag i deras bittra strid mot det shiamuslimskt styrda Iran.

Mardröm

Frågan är hur stor chanser Trump har att lyckas med sin taktik. Irans säkerhetstjänster är mycket starka och välorganiserade. Något som inte minst blev tydligt under de stora regimkritiska protesterna 2009. Det är en sak att hjälpa till att uppvigla de iranska massorna, en helt annan att störta regimen.

Det är bara några veckor sedan Trump öppet varnade Iran. Detta efter att Irans president uttryckt sig hotfullt mot USA. Denna anti-amerikanska retorik som mest är ämnad för hemmapublikens konsumtion tänker Trump inte acceptera.

Den amerikanske presidenten räknar med att Iran ska backa. Men vad händer om de inte gör det?

Ett nytt krig i Mellanöstern är kanske inte vad världen drömmer om.

Annat än som mardrömmar.

Vad är Iranavtalet? 00:37
ARTIKELN HANDLAR OM

Iran

Israel

Kärnvapen

EU