Stormen blottade sårbarheten

avTT

Foto: Johan Nilsson/TT
Det går inte att bygga bort sårbarheten för el- och teleavbrott helt, enligt experterna. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Telefoner kräver el – både själva lurarna och basstationerna där samtalen kopplas. Arkivbild.

Varken el eller telefoner – stormen Alfrida förpassade Gotland till tiden före det moderna tekniksamhället. I alla fall för drygt ett dygn. Frågan är hur mycket sårbarhet vi ska acceptera.

Stormen Alfrida drabbade särskilt Gotland hårt. Massor av träd föll över elledningarna, och strömmen försvann på i stort sett hela Gotland. Det gjorde att också telefonerna slutade att fungera, liksom trygghetslarmen. Det gick inte att nå nödnumret 112, och till slut hänvisades nödställda gotlänningar till att besöka jouröppna brandstationer.

Eva Nypelius, ordförande i regionstyrelsen på Gotland (C), tycker att Gotland klarade stormen bra, trots störningarna. Civilsamhället på Gotland fungerar väl, och det har gjort att de som behövt hjälp fått det av samhället, grannar och vänner, förklarar hon.

– Men det här visar på hur sårbara vi är. Vi är beroende av el och telefon.

Ska utvärdera

Inget allvarligt hände gotlänningarna under avbrottet, konstaterar Eva Nypelius lättat, och de som hade olika trygghetslarm har också klarat sig utan att något gick allvarligt fel.

Hon berättar att regionen nu ska utvärdera det som hänt, för att kunna se vad som kan göras bättre längre fram.

Frågan är vad som är en rimlig säkerhet när det gäller sårbarheten hos basfunktioner som elförsörjning och kommunikation i samhället.

Hårdare krav

– Det går inte att rigga så att det aldrig störs. Det är orimliga krav. Vi ställer högre krav ju fler som är beroende av en resurs som telefoner, till exempel krävs reservkraft eller dubblering av funktionen, säger Anna Montelius, jurist på Post- och telestyrelsen (PTS).

Telebolagen har dock fått på sig till 2020 att helt anpassa sig till de skärpta säkerhetskraven.

– Det är svårt att skydda sig mot allt. Men vi har mycket luftledningar på Gotland. Det är klart att man funderar över hur vi kan skydda oss bättre, säger Eva Nypelius.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har avböjt att kommentera sårbarheten i elförsörjning och telekommunikation efter Alfrida. Där hänvisar man till att PTS har ett sektoransvar för telestörningar.

Men orsaken till störningarna i telekommunikationen var framför allt strömavbrotten, enligt Gotlands tjänsteman i beredskap Mats Eriksson.

Telefoner kräver ström

Telekommunikationen är beroende av ström, förklarar också Björn Lindberg, ansvarig för mobilutbyggnaden på Tele2, som har en hög marknadsandel för telefonin på Gotland.

– Vi har haft det stökigt på Gotland. Vi har reservbatterier, men de klarar inte så här långa avbrott. PTS har höjt kraven på oss, och vi prioriterar Gotland efter alla tidigare strömavbrott där. Men det är inte klart ännu.

– Samhället är beroende av el, och visst är det sårbart. Vi ska utvärdera det här och se om det finns saker vi kan göra för minska riskerna, säger Kalle Blomberg, tillförordnad chef för elnätet på det gotländska elbolaget GEAB.

Ungefär hälften av elledningarna på Gotland är luftledningar, och att gräva ned dem vore förstås bra och pågår successivt, men kostsamt om allt görs på en gång, förklarar han.

Ökad säkerhet för dyrt

Björn Lindberg på Tele2 konstaterar också att det går att göra en del för att öka säkerheten i telekommunikationen, men att det inte går att helt bygga bort riskerna. Det skulle bli på tok för dyrt.

Anna Montelius på tillsynsmyndigheten PTS håller med.

– De regler vi har innebär högre krav på teleoperatörerna, och ett systematiskt arbete för att öka säkerheten. Men 100 procent kan det aldrig bli, säger Anna Montelius.

ARTIKELN HANDLAR OM