Guide: Ständig sommartid – för och emot

NYHETER

Sugen på evig sommartid? Visst lockar en timmes extra ljus, men vilka fler fördelar finns? Har du koll på myter, påståenden och direkta missförstånd? Vi reder ut vad vinter- och sommartid egentligen innebär.

Vintertid – också kallad normaltid – infördes under 1800-talet. Alla orter i vårt avlånga land fick samma gemensamma tid. Sverige var bland de första med att enligt lag införa enhetlig tid. Men så kom sommartiden. Efter ett kortare försök 1916 införde Sverige sommartid 1980. Vad hände?

Första gången protesterade bönderna, som hävdade att korna blev så störda att mjölkproduktionen påverkades. När sommartid sedan blev en realitet trodde många att energikostnaderna skulle gå ner med cirka fem procent. Hur blev det då?

Sparar vi energi?

Nja, under de redan ljusa sommarkvällarna är behovet inte lika stort som under det mörka vinterhalvåret. Huruvida ett införande av sommartid på vintern skulle innebära några större energibesparingar råder det också lite delade meningar om.

Två forskare vid Berkeley University of Californiai USA – som undersökt energiförbrukningen då delar av Australien förlängde sommartiden med anledning av OS i Sydney år 2 000 – menar att sommartiden å ena sidan visserligen drog ner behovet av belysning på kvällen. Enligt studien drogs å andra sidan energibehovet upp under de mörka morgontimmarna.

Det amerikanska energidepartementet har å sin sida visat att sommartiden visst kan spara energi. Enligt en rapport från 2008 som undersökt effekterna av den energilag från 2005 som förlängde landets sommartid, sparade åtgärden 1,3 terawatttimmar i elektricitet, vilket då motsvarade 0,03 procent av den sammanlagda årliga energiförbrukningen.

Olika bud alltså. När man talar om eventuella energibesparingar ska man dock inte glömma att ta hänsyn till olika klimat och ett eventuellt användande av luftkonditionering.

Mår vi bättre?

Skulle mer sol och dagsljus ha en positiv inverkan på vårt mående och den svenska folkhälsan i stort? En timmes extra ljus på kvällen kan säkerligen locka fler till att rata tv-soffan och faktiskt gå utomhus.

Brittiska forskare vid verksamma vid London School of Hygiene & Tropical har tidigare faktiskt också visat att barn i Australien och Europa tenderar att vara ute och leka mer när dagsljuset förlängs. Studien visar att barn helt enkelt är ute och rör sig mer under sommarhalvåret, jämfört med vintern. Värt att nämna sammanhanget är dock att svenska barn inte ingick i studien.

Hur mår kroppen av tidsomställningen då? Jo, enligt svensk forskning presenterad i New England Journal of Medicine år 2008 konstateras det att risken för hjärtattacker (i Sverige) ökar i anslutning till dagarna efter tidsbytet på våren. Visserligen handlar det knappast om en större ökning – men ändå.

Hur gör alla andra?

Det är inte bara i Sverige som vi ställer om klockan inför vintern. Sedan 2002 har EU en gemensam sommartid som börjar samma dag och samma tidpunkt — sista söndagen i mars till och med sista söndagen i oktober klockan 01 på morgonen UTC. (den internationellt överenskomna standardtiden, en sammanslagen förkortning av Coordinated Universal Time samt Temps Universel Coordonné).

Flera delstater i USA har sommartid under sommarhalvåret, liksom de flesta av Kanadas provinser. Argentina har å sin sida en tidszon som kan liknas vid permanent sommartid, med ljusare kvällar och eftermiddagar,

Det finns de som föredrar vintertid helt och hållet. Island ratar sommartiden. Och 2014 slopade ryssarna den för evigt — till förmån för normaltid året runt. President Vladimir Putins beslut välkomnades stort, eftersom det stora landet tidigare enbart hade sommartid — och väldigt mörka vintermorgnar — sedan den förre presidenten Dmitrij Medvedejev införde det 2011.

Källor: Forskning och framsteg, National Geographic, U.S Department of Energy, Berkeley University of California, London School of Hygiene & Tropical och The new England Journal of Medicine.