Här ska Sveriges vägar bli bättre

Björn Rosengren rustar för 319 miljarder

På dessa ställen ska 319 miljarder plöjas ned de närmaste 14 åren.

I vägar, järnvägar, tunnlar och broar.

Aftonbladet kan i dag avslöja var de stora spadtagen tas.

Björn Rosengren.

Det har tagit sin tid. Men nu är vänsterpartiet och regeringen överens om hur Sverige ska bli lite mindre avlångt.

I dag presenterar näringsminister Björn Rosengren på Aftonbladets debattsida hur infrastrukturen ska förbättras mellan 2004 och 2015.

Storsatsningen behövs för att ro uppskjutna byggprojekt i land samt för att rusta upp väg- och järnvägsnäten över hela landet.

Tjälskadade vägar ska förbättras

Mest pengar läggs på att förbättra och bygga ut vägnätet.

Ett akutpaket på 17 miljarder ska bygga upp det eftersatta vägnätet och förbättra tjälsäkerhet och bärighet. Det gäller framför allt vägar i Norrland som i dag inte kan användas under vissa delar av året på grund av tjälskador eller inte håller för tung trafik.

Asfaltsatsningarna kostar totalt 173 miljarder medan järnvägsnätet får nöja sig med 138 miljarder.

Men eftersom staten tvingas låna pengar kostar upprustningen ändå totalt 364 miljarder med räntor och amorteringar.

Vissa projekt kan starta redan de två närmaste åren. Tolv förskottsmiljarder innebär startskottet för flera storinvesteringar.

Citytunneln i Malmö. Den 18 kilometer långa järnvägstunneln till Öresundsbron börjar byggas 2003 och Banverket tar över ansvaret. Vänsterpartiet som varit emot bygget går nu med på att satsa 6,2 miljarder.

Botniabanan. Kostnaderna har skjutit i höjden, därför satsas nu 10,9 miljarder på järnvägen mellan Nyland och Umeå. Förhandlingar för en tidsplan inleds.

Hallandsåsen. Nu ska det försenade tunnelbygget genom Hallandsåsen färdigställas med hjälp av 4,5 miljarder.

Fler järnvägsspår i centrala Stockholm. Banverket ska utreda om spåren ska läggas ovan eller under jord. Därför är den statliga insatsen oklar. Däremot krävs även regionala pengar för att bygga bort getingmidjan.

Kollektivtrafiken får 4,5 miljarder

Dessutom går cirka 4,5 miljarder till investeringsbidrag i kollektivtrafiken. Och Banverket och Vägverket får dela på åtta miljarder som bland annat satsas på forskning, miljöförbättringar och trafiksäkerhet.

Jessica Ritzén