Sverige ska bekämpa IS våld mot kvinnor

avPer Bjurman

1 av 2
Margot Wallström (S).

NEW YORK. Sverige får ökat ansvar för att bekämpa Islamiska statens våld mot kvinnor.

Det är ett av resultaten när Margot Wallström i dag möter amerikanska utrikesministerkollegan John Kerry i New York och övertar ordförandeskapet i en internationell aktionsgrupp mot just könsbaserat våld.

– Även säkerhetsrådet bör ta upp frågan om sexuellt våld i krig och konflikter för i dag är det öppet kommenderat, säger Wallström när Aftonbladet möter henne i FN-högkvarteret.

”Call to action against gender-based violence in emergencies”.

Så lyder det aningen omständliga namnet på den aktionsgrupp som Sverige officiellt blir ordförande för i samband med utrikesminister Margot Wallströms möte med amerikanska kollegan John Kerry i New York under torsdagen.

– Det är ursprungligen ett svenskt och brittiskt initiativ som det är väldigt viktigt att vi får uppmärksamhet kring, säger Wallström när vi träffar henne i FN-högkvarteret på Manhattan dagen före mötet.

– Särskilt som vi har så många humanitära kriser runtom i världen. Dessvärre råkar kvinnor och flickor ofta illa ut också i flyktingläger, vid oroliga gränskontroller och under de farliga färder så många flyktingar är ute på nu. Vi ser att fler och fler våldtäkter och övergrepp äger rum. Även i Ukraina, där det är många kvinnor som bor på tåg- och busstationer nu.

Vad innebär det specifikt för Sverige att vi övertar ordförandeskapet?

– Amerikanerna har förberett en handlingsplan och vi ska följa upp den och se till att medlemsländerna genomför den, så vi kan flytta fram positionerna. Vi jobbar ju mycket med de här frågorna även i övrigt. Tidigare i september skrev jag till Ban Ki-Moon om att även säkerhetsrådet bör ta upp frågan om sexuellt våld i krig och konflikter. Om det förut var något man såg som oundvikligt och skämdes för att medge är det verkligen ett vapen i dag, en öppen terrortaktik.

Inte minst hos Islamiska staten.

– Exakt. Där har man till och med producerat handböcker om hur det ska gå till.

Går det att säga att Sverige med ordförandeskapet får ökat ansvar för att bekämpa IS och dess våld mot kvinnor?

– Ja. Men vi tycker redan att vi redan tagit på oss att driva den här frågan ordentligt. Nu får vi ännu ett instrument och ännu en plattform och fler länder att samarbeta med för att också i olika humanitära situationer kunna skydda kvinnor mot sexuellt våld, och våld överhuvudtaget.

Under de senaste dagarnas debatt i FN har det framgått att Ryssland och USA båda är angelägna om att IS ska bekämpas och Ryssland har precis börjat bomba i Syrien. Men de har väldigt olika utgångspunkter. Putin har sagt att man måste samarbeta med Assad-regimen, medan Obama gjort klart att det är otänkbart. Hur ska det lösas?

– Det som ofta händer i situationer som den i Syrien är att enskilda, stora länder agerar utifrån sina egna intressen och kanske i första hand inte tänker på civilbefolkningens intressen. Det är viktigt att man påminner sig om det, och också påminner sig om att den långsiktiga lösningen är politisk. Inte militär. Därför måste man prata mer om hur man ska åstadkomma en politisk lösning.

I generalförsamlingen uttryckte Putin också indignation över vad han ser som Natos expansionsambitioner. Samtidigt verkar det i Sverige råda politisk enighet om att vi åtminstone ska utreda en eventuellt ansökan om medlemskap i Nato. Vad säger du om det?

– Vi tänker inte ändra vår säkerhetspolitiska hållning. Det vore väldigt oklokt att börja svaja i den frågan just nu, när vi har så mycket oro i världen. Det är bra att vi kan diskutera och debattera, det välkomnar vi. Men som sagt, vi är tydliga med att vi bestämma över vår egen säkerhetspolitik även i fortsättningen.

Apropå våld uttryckte du dig i våras i skarpa ordalag när en bloggare i Saudiarabien straffades med prygling. Nu ska en annan bloggare i samma land till och med korsfästas. Vad är din kommentar nu?

– Vid det här laget tror jag det är välkänt att vi är starka förespråkare för mänskliga rättigheter och demokrati, och driver de frågorna. Och vi vi vill ju kunna en dialog om sådana här saker, kunna framföra kritik och ibland vara överens om att vi är oense i olika frågor. Men ingen ska behöva tvivla på var vi står när det gäller försvar av mänskliga rättigheter.

ARTIKELN HANDLAR OM