”Tror många vill säga nej – men ingen vill vara den som puttade ut Grekland”

avStaffan Dickson

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3

Harry Flam, professor i internationell ekonomi, tror att det blir ett ja till förhandlingar om ett nytt grekiskt stödprogram.

Trots att det bästa för eurosamarbetet sannolikt vore om Grekland lämnade.

– Ingen vill framstå som den som puttade ut Grekland, säger han.

Det grekiska parlamentet röstade under natten till lördagen igenom ett förslag om krisåtgärder. Under lördagen träffades sedan eurozonens finansministrar för att ta ställning till hur trovärdigt förslaget är och om åtstramningarna är tillräckliga för att man ska kunna börja förhandla om ett nytt stödprogram till Grekland.

I natt avslutades mötet i oenighet. Samtalen återupptogs i förmiddags.

Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tror att det kommer att sluta med ett ja till förhandlingar om ett tredje stödprogram.

– Ja, EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden har tidigare gett tummen upp till förhandlingar. Jag tror i och för sig att många skulle vilja säga nej, men problemet är att ingen vill framstå som den som puttade ut Grekland ur eurosamarbetet, framför allt inte Tyskland.
 

Vad skulle ett ja betyda?
– Det betyder att man sätter sig ner och förhandlar om villkoren för ett tredje stödprogram till Grekland. De förhandlingarna kommer att ta ett tag, sedan ska de villkoren godkännas i ett antal europeiska parlament och i Grekland. Så den här historien kommer att hålla på ett tag, åtminstone flera veckor.

Vad skulle ett nej till förhandlingar betyda?

– Då blir det ett möte med stats- och regeringschefer då man beslutar om formerna för hur Grekland tvingas lämna eurosamarbetet. Man beslutar egentligen inte om att slänga ut Grekland, men eftersom Grekland då inte får mer pengar och Europeiska centralbanken drar tillbaka sitt stöd så är det enda som återstår för Grekland att införa en egen valuta, annars kan de inte betala statstjänstemän, pensioner och så vidare. Då är de i praktiken ute, men det måste ske under ordnade former. Sedan har det även pratats om nödhjälp, till exempel att man i så fall skulle få hjälpa till med viss import av nödvändiga mediciner.
 

Om vi blickar lite längre fram i tiden, vad talar mot en uppgörelse om ett tredje stödprogram?

– Det som talar mot är sannolikheten för att Grekland genomför ett nytt reformprogram. Eftersom man inte har kunnat genomföra tidigare program och man nu har en regering som egentligen inte vill genomföra ett sådant program – det vet vi sedan tidigare – är det inte så sannolikt. Framför allt gäller det de strukturella åtgärderna, till exempel skatteindrivning, rättsväsendet och att avskaffa massa regleringar. Det är där man har misslyckats tidigare, och jag har svårt att se att man skulle lyckas den här gången.
 

Vad talar ändå för en uppgörelse?
– Det är politiska skäl. Det skulle vara ett nederlag för eurosamarbetet om en medlem tvingades sluta. Så resonerar de flesta, men frågan är om eurosamarbetet vinner eller förlorar på att Grekland går ur. Jag tror att man mycket väl kan argumentera för att eurosamarbetet vinner. Det är en stor kostnad i sig att hela tiden ha Greklandskrisen hängande över sig och det skapar väldiga motsättningar mellan euroländerna. Grekland var inte mogna för eurosamarbetet, de kom in på falska premisser, de har fuskat med statistik hela vägen och har aldrig uppfyllt villkoren för budgetunderskott.

Tysklands finansminister säger att det är uteslutet att skriva ner den grekiska skulden, tror du också det?
– Ja, men man måste ha klart för sig att man kan lätta på skuldbördan på många olika sätt. Om man till exempel skulle ge Grekland amorterings- och räntefrihet har man i praktiken tagit bort skuldbördan, även om det på pappret står att Grekland är skyldigt så och så många miljarder. Man har tidigare förlängt löptiderna på de här lånen ode får betala betydligt lägre räntor än marknadsräntorna. Man kan förlänga löptiderna ytterligare och sänka räntorna ytterligare. Trots att Grekland har den högsta statsskulden är bördan mindre än för Irland, Italien och Portugal, de länderna betalar mer i räntor i relation till BNP än vad Grekland gör.

Du nämnde vad ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet skulle betyda för eurosamarbetet, men vad skulle det betyda för Grekland?
– På kort sikt vore det en fördel eftersom man får bättre konkurrenskraft med en egen valuta, även om många kommer att förlora mycket av sina besparingar. Det kommer att gå bättre frö den grekiska ekonomin snabbare om man lämnar euron, men sedan har vi de här strukturella problemen som inte kommer att lösas om Grekland går ur. Statsförvaltningen, till exempel skatteindrivningen, är väldigt ineffektiv, rättsväsendet är korrupt, ineffektivt och rättsosäkert. Allt det där gör att ingen vill investera i Grekland.

Vad krävs då för att vi ska få se en ljusning i Grekland?

– Det är just sådana här strukturella förändringar, men det är inget man skapar på två-tre år, det tar väldigt många år att genomföra sådana saker.
 

Vad skulle det innebära för Sverige om Grekland lämnade eurosamarbetet?
– Ingenting egentligen. Man har pratat om oro på finansmarknaden och så vidare, men vi har redan sett att det inte spelar någon större roll.
 

Trots det har Obama hört av sig till både Grekland och Tyskland och tryckt på för att de ska nå en lösning, så någonting måste det väl betyda även för de länder som inte är med i eurosamarbetet?
– För USA handlar det om att Grekland är ett Natoland som man vill ha med i eurosamarbetet. Man är rädd för en politisk utveckling i Grekland där ett extremistiskt parti kommer till makten.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM