Estland kräver kommission om Estonia: Dykningar är nödvändigt

Av: John Granlund

Publicerad:
Uppdaterad:

En ny trilateral kommission för att utreda Estoniakatastrofen.

Det kräver den estniska regeringen – som i måndags träffade utrikesminister Ann Linde (S) i Luxemburg.

– För att inte mata konspirationsteorierna måste vi sätta samman en transparent och trovärdig teknisk utredning, säger Mart Luik, rådgivare åt den estniske premiärministern.

När den svenska regeringen tackade nej till att tita på Discoverys avslöjande dokumentärfilm tackade Estland ja.

En av de estniska topptjänstemännen som tog del av materialet i förväg var Mart Luik, utrikespolitisk rådgivare åt den estniska premiärministern Jüri Ratas.

Sedan dess har den estniska regeringen kommit fram till att en ny trilateral utredningskommission är en nödvändighet, en ”grand comission”.

– Det är definitivt den estniska regeringens vilja att sätta samman en kommitté som är oberoende och trovärdig. Hur det ska göras är för tidigt att säga eftersom det är en trilateral fråga, säger Mart Luik till Aftonbladet.

Enligt uppgifter till Aftonbladet finns i Estland en konkret planering för en kommission där regeringen bland annat hållit möten med anhöriga och experter där ett möjligt upplägg dryftats.

Mart Luik är den estniske premiärministerns utrikespolitiska rådgivare och arbetar specifikt med Estoniafrågan.
Foto: Estlands utrikesministerium
Mart Luik är den estniske premiärministerns utrikespolitiska rådgivare och arbetar specifikt med Estoniafrågan.

”Måste komma överens”

Uppfattningen om en kommission har den estniska regeringen fört fram till den svenska regeringen så sent som i måndags i Luxemburg i samband med EU:s utrikesråd. På plats under mötet var den estniske utrikesministern Urmas Reinsalu, utrikesminister Ann Linde (S) och den finske utrikesministern Pekka Haavisto.

– Det första som de här tre länderna måste komma överens om är att det måste skapas en målmedveten koalition som definierar vilka tekniska steg som måste tas för att utreda den här nyligen upptäckta skadan på vraket, säger Mart Luik, som var med på mötet.

I svenska regeringen har man noterat att den estniska linjen är det måste ske ”undersökningar där undervattensaktiviteter uttryckligen ingår”, som det beskrivs i UD-handlingar, samt att det i Estland finns ett ”starkt tryck i parlamentet för snabbt agerande” där det finns en ”närmst total samsyn mellan partierna om behovet av en undersökning”.

I diplomatpost till Stockholm skriver den svenska Tallinn-ambassadören Mikael Eriksson att han i onsdags förra veckan blev “på kort varsel uppkallad” till estniska utrikesministeriet för samtal med utrikesministern Urmas Reinsalu. Vad som avhandlades på mötet har UD delvis hemligstämplat men man släpper åtminstone att ambassadören fick höra att det “för estnisk del inte kommer att räcka med ett samarbete mellan de tre ländernas expertmyndigheter, utan att en utomstående, självständig komponent måste ingå, gärna med representanter för de drabbade och kanske t o m journalister”.

Mart Luik säger till Aftonbladet att samarbetsklimatet med Sverige är gott – men han är tydlig med att den estniska regeringen inte kommer att nöja sig med något annat än en grundlig undersökning.

– Den estniska linjen är att vi inte kan förlita oss bara på filmupptagningar från Discovery så för att avgöra vad skadorna i vraket är för något tror vi att undervattensfilmning kommer förmodligen att vara nödvändigt, säger Mart Luik.

Vill stoppa konspirationsteorier

I både den svenska och estniska regeringen pågår för närvarande förberedelser för hur dykförbuden och Estonias gravfrid ska kunna rundas. Enligt handlingar från UD bedöms den svenska lagstiftningen vara mycket strängare formulerad än vad fallet är i Estland där man bara har den internationella överenskommelsen som hindrar undervattensverksamhet kring vraket.

Mart Luik säger att man inte för närvarande har information som omkullkastar resultaten från utredningskommissionen JAIC från 1997 – men att en kommission med undervattensundersökningar ändå är nödvändig.

– Som vi vet finns det tyvärr en rad konspirationsteorier runt Estonia-tragedin. Och för att inte mata de här konspirationsteorierna måste vi sätta samman en transparent och trovärdig teknisk utredning, säger Mart Luik till Aftonbladet.

Foto: DPLAY
Skadan är belägen en tredjedel akteröver på Estonias styrbordssida och sträcker sig både över och under vattenlinjen. Här åskådliggjord i en grafik.
Foto: DPLAY
Skadan i Estonias skrov är fyra meter hög och 1,2 meter på bredaste punkten. Här åskådliggjord i en grafik.

PODD Estonia – vad händer nu?

Aftonbladet Daily, med John Granlund.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad:

LÄS VIDARE