Gränsutspel rör upp känslor: "Polariserande"

Josefin Silverberg/TT

Publicerad 2020-07-03

Per-Olof Nutti, Samtingets president. Arkivbild.

Norska Fremskrittspolitikern Per-Willy Amundsen pekar ut svenska renskötare som smittspridare i Nordnorge.

Sametingets president och Lainiovuoma sameby kritiserar utspelet:

– Man åker inte till Norge för att reta upp ortsbor eller politiker, man följer renens vandring som den varit i tusentals år, säger Per-Olof Nutti, Sametingets president.

Det är den norske Fremskrittspolitikern Per-Willy Amundsen, ledamot i Stortinget, som väckt frågan om vilka risker Nordnorge står inför på grund av närheten till Norrbotten. Amundsen har frågat Norges justitieminister Monica Mæland, Høyre, vad hennes plan är för att undvika att coronasmitta sprids från svenska renskötare som flyttar sina renar över till Norge för kalvmärkning.

– Utgångspunkten är det vi ser i Nordtroms där svenska renskötande samer har kommit och träffar lokalbefolkningen på affären utan att de genomgått någon smittbedömning, har Per-Willy Amundsen sagt till iTromsø.

Han vill också att regeringen överväger att militären stärker upp gränsbevakningen för att se till att gränsövergångarna är bemannat dygnets alla timmar.

När Norge i mars beslutade att stänga gränsen mot Sverige på grund av smittspridningsskäl gjorde man undantag bland annat för arbetspendlare, företagstransporter och för rennäringen.

Vinna röster

Aslat Simma är ordförande i Lainiovuoma sameby som flyttar sina renar till sommarbetesmarker i Troms och Finnmarks fylke, motsvarande län, varje år för kalvmärkningen i juli. Han ser Amundsens uttalande som ett sätt att vinna röster.

– Det är ett sätt att skrämma upp folk och det bidrar till polarisering, det blir ett vi- och de-tänk när man pekar ut rennäringen utan att egentligen vara insatt i hur det fungerar, säger Simma.

Samebyn har fått råd från överläkaren i de berörda nordnorska kommunerna om hur de ska förhindra smittspridning. Det handlar bland annat om social distansering och att undvika onödiga besök i butiker och på kaféer. Aslat Simma säger att det troligen blir färre personer på plats i år jämfört med normalt eftersom de som inte är med i samebyn inte kan passera gränsen.

– Det blir automatiskt färre personer som kommer långväga ifrån och vi har också diskuterat att det kanske inte är lämpligt att ta med sig kompisar och så vidare till märkningen, säger Simma.

Tar det på allvar

Sametingets president Per-Olof Nutti är också kritisk men säger att uttalandet från Amundsen ska ses som ett utspel från ett enskild politiker, inte hela partiet, och att det sannolikt bygger på okunskap.

– Även renskötande samer tar situationen som vi befinner oss i på allvar. Man åker inte till Norge för att reta upp ortsbor eller politiker, man följer renens vandring som den varit i tusentals år, säger Nutti.

Han påpekar att det är upp till varje sameby att se över rutinerna och att man bör tänka över vilka som faktiskt måste vara på plats i Norge.

– De personer som inte är direkt kopplade till renskötseln kanske inte behöver vara på plats, till exempel de som har koppling till samebyn men åker för att träffa släkt och vänner under kalvmärkningen. Men det är upp till varje sameby att bestämma.

Även regionrådet i Norrbotten har reagerat och är kritisk mot Amundsens ord om militär vid gränsen.

– Jag tycker det låter förfärligt. Jag tror inte stängda gränser är lösningen på det här problemet, säger Nils-Olov Lindfors (C) till NSD.

PODD Därför pratas det så mycket om T-celler

I diskussionerna kring människors immunitet mot covid-19 har allting handlat om antikroppar. Nu menar vissa forskare att det kan vara minst lika viktigt att vi pratar om det som kallas för T-celler. Så - vad är T-celler för någonting - hur skiljer de här sig från antikroppar - och varför menar vissa att de här T-cellerna tyder på att långt många fler är immuna mot covid-19 än vad vi tidigare känt till?

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen