Hon studerar pandemins psykologiska effekter

Av: Joanna Górecka

Publicerad:
Uppdaterad:
Karin Brocki
Foto: Mikael Wallerstedt / Uppsala universitet
Karin Brocki

Hur har corona påverkat den psykiska hälsan? Vilka är värst drabbade? Hur har jämställdheten påverkats? Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala Universitet, leder nu två studier om coronakrisens psykologiska effekter.
– Något som är väldigt spännande är att undersöka hur könsrollerna påverkas i hemmet, säger Karin Brocki

Nästan allas vardag och rutiner har på ett eller annat sätt kullkastats i samband med den rådande covid-19-pandemin. Men hur påverkas vi psykiskt av all oro och alla förändringar? Professor Karin Brocki studerar nu vilken effekt corona har på den psykiska hälsan i två olika studier – dels i befolkningen som helhet och dels i familjer med små barn.

En av studierna är en del av ett stort internationellt initativ från University of Cambridge. Den syftar till att studera hur barnfamiljers rutiner och relationer påverkas av restriktionerna som pandemin har medfört.

– I den här studien, som genomförs i sju länder, tittar vi på fyra huvudområden som handlar om både barnens och föräldrarnas välbefinnande. Tidigare studier visar att jämställdheten förändras när man har barnen hemma i större utsträckning. Ofta blir det så att kvinnorna som tar av det övergripande ansvaret för familjens välmående, säger Karin Brocki.

”Märks redan”

Hon fortsätter:

– Det är väldigt spännande att se hur könsrollerna påverkas i hemmet i samband med corona. Inom akademin har man redan märkt att pandemin verkar ha haft en större negativ påverkan på kvinnors vetenskapliga produktion jämfört med mäns. Det går att spekulera att det beror på att kvinnor tenderar att utöver sitt arbete också ta det största ansvaret för de extra hushållsarbete och barntillsyn som blivit av restriktionerna i samhället.

I studien vill man också titta på hur barnen mår när de spenderar mindre tid i skolan och hur yngre barn, som inte kan upprätthålla kontakter via sociala medier, reagerar på den sociala distansering och minskade fysiska aktivitet som restriktionerna kunnat medföra i många fall.

– Även att titta på skärmtid blir intressant att titta på, säger Karin Brocki. Blir föräldrarna strängare eller slappare med skärmtid när hela familjen befinner sig i hemmet mer?

Ett hundratal svenskar har deltagit i studien om familjers påverkan av covid-19 via en webbenkät, men man söker fortfarande efter fler deltagare.

”Många känner att de tappar kontrollen”

Karin Brocki leder också en studie om hur svenska befolkningen i helhet mår under pandemin.

– Det är självklart att studera hur en sådan pandemi påverkar oss psykologiskt. Vi vill titta på restriktionerna som pandemin medfört som, gör att man inte kan fungera normalt och många känner att de tappar kontroller och inte kan utföra de aktiviteter som gör att man mår bra.

Hon fortsätter:

– Vi tittar vilka effekter det har haft i termer av ångest och depression. Sen tittar vi på hur man beter sig vad gäller infektionsförebyggande beteenden, vilka restriktioner man har följt helt enkelt. Allt som kan påverka: ålder, om man tillhör en riskgrupp, var bor man, vilken arbetssituation man har.

I studien har man också tittat på psykologisk flexibilitet, alltså förmågan att anpassa sig. Psykologisk flexibilitet kan nämligen vara en riskfaktor – eller en skyddande faktor.

– Är man bra på att anpassa sig har man kanske inte drabbats lika hårt – och tvärtom, har man svårt att anpassa sig lider man kanske mer.

I nuläget har 1600 personer deltagit i en webbplattform och resultaten ska snart börja analyseras.

Publicerad: