Flera terroroffer missnöjda med Sveriges stöd

Foto: Fredrik Sandberg / TT
Advokat Jessica Sandberg, målsägarbiträde till flera av offren för terrordådet på Drottninggatan. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Fem personer dödades i terrordådet på Drottninggatan 2017. Flera av deras anhöriga anser att det stöd Sverige ger efterlevande är alldeles för litet.

– De känner sig inte bekräftade av staten Sverige som terroroffer, säger advokat Jessica Sandberg, som företräder flera av de anhöriga.

Terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm skakade Sverige och berörde många. Gärningsmannen är dömd till livstids fängelse och livstids utvisning för terroristbrott genom fem mord, samt försök till terroristbrott genom 119 mordförsök och 24 fall av framkallande av fara för annan.

Men för många av de drabbade har det varit svårt att sätta punkt.

– De uttrycker för mig att det känns som att staten Sverige inte tar sitt ansvar för terroroffren. De upplever detta som en kränkning i sig, att de ska lägga detta bakom sig utan att få upprättelse från staten, vilket de skulle ha fått ifall de hade mist sina anhöriga i terrordåd i sina hemländer, säger Jessica Sandberg.

Ta sitt ansvar

Familjen till den belgiska kvinna som dödades lyfter nu på nytt frågan om en särskild fond för ersättning till terrorismens offer. Det har även anhöriga till den brittiske man som dödades tidigare gjort.

– De har uttryckt en stor frustration över att Sverige inte har någon terrorfond. De jämför med hur det ser ut i deras hemländer, där staterna har tagit sitt ansvar för brottsoffer som drabbas av terrorattentat. Terrorbrottet riktas mot staten men det är medborgarna som drabbas, och då ska staten ta sitt ansvar, säger Jessica Sandberg.

Under rättegången beviljades de anhöriga ersättning för personskada – men nekades det unika skadeståndskrav de framfört om kränkningsersättning. När det kommer till ersättning för förlorad arbetsinkomst, psykologhjälp och liknande har de fått söka ersättning från lastbilens försäkringsbolag.

– I deras sorgeprocess och den tunga tid som många av dem alltjämt går igenom anser de att det är väldigt påfrestande att inhämta alla underlag och svara på alla frågor som försäkringsbolaget kräver. De hade önskat en smidigare ersättningsprocess och uttrycker också att det behövs en terrorfond för att de ska få ett mer rimligt skadestånd för den allvarliga kränkning de utsatts för, säger Jessica Sandberg.

Hotet på samma nivå

För en tid sedan antog Sverige ett EU-direktiv som uttalar att familjemedlemmar till dödade i terrordåd själva kan utgöra offer för terrorism. Ytterligare ett starkt argument för att Sverige bör inrätta en terrorfond, anser Jessica Sandberg.

– Det ska inte spela någon roll om du som svensk blir utsatt för ett terrordåd i Nice, eller om du som belgisk medborgare blir utsatt för ett terrorattentat i Sverige, utan det ska vara harmoniserat i så stor utsträckning som möjligt så att brottsoffer till terrordåd ska kunna få likvärdig hjälp och ersättning i EU-länderna.

De flesta av de politiska partierna i Sverige har dock hittills varit avvaktande. Samtidigt ligger terrorhotnivån mot Sverige kvar på förhöjd nivå. Nyligen dömdes också en man för att ha förberett terrorbrott mot Sverige.

– Om Sverige beklagligt nog skulle bli utsatt på nytt för ett terrordåd med brottsoffer, då kommer såklart EU-direktivet att kunna lyftas fram på ett mer kraftfullt sätt i domstolen, säger Jessica Sandberg.

ARTIKELN HANDLAR OM