Når Nato-målet – men pengarna räcker inte ändå

Publicerad 2024-06-29

Tea Tillblad, stridssjukvårdare vid Stockholms amfibieregemente, gör sig redo att stiga av en stridsbåt 90 under övningen Baltops 24, den 9 juni 2024.

Fler länder än någonsin når nu Natos utgiftsmål.

Men i alliansens försvarsplaner gapar ändå stora hål – som inte nås även om alla länder skulle lägga två procent av BNP på sina försvar.

– Man kan förlora människoliv, tid och territorium om det inte vill sig väl, säger Sveriges Nato-ambassadör Axel Wernhoff.

Nato-länderna kom överens om att lägga två procent av BNP på sina försvar redan 2014.

Då var det bara tre länder som nådde målet.

Men i år, tio år senare, kommer 23 av Natos 32 medlemsländer nå dit.

Det är ingen slump att generalsekreteraren Jens Stoltenberg presenterade de nya siffrorna under ett besök i Vita huset nyligen.

Presidentkandidaten Donald Trump har återkommande anklagat de andra Nato-länderna för att snylta på USA:s beskydd.

Att fler nu når det gemensamma målet blir ett starkt argument för president Joe Biden att använda mot utmanaren.

Nato övade i Skillingaryd i maj.

Samtidigt lägger Bidens behov av en seger locket på en obekväm diskussion:

Att det ändå inte räcker.

För snart ett år sedan enades alliansens ledare om nya genomgripande försvarsplaner, Natos första sedan 1989.

Men uppgifter till Aftonbladet gör gällande att två procent av BNP inte räcker för att fylla de liggande planerna med militär slagkraft – även om alla Nato-länder skulle nå målet.

– Det är väldigt mycket som talar för att man skulle behöva mer, säger Sveriges Nato-ambassadör Axel Wernhoff.

– Försvarsmateriel har blivit väldigt mycket dyrare de senaste åren. Det finns områden där de olika allierade försvarsmakterna har vissa brister som behöver fyllas. Det kostar mycket pengar.

Om förmågor som planerna kräver inte finns på plats innebär det en risk, enligt ambassadören.

– Risker betyder ju helt enkelt att man kan förlora människoliv, tid och territorium om det inte vill sig väl.

I mitten av juli möts Nato-ländernas ledare i Washington för toppmöte, Sveriges första som medlem.

Där skulle de egentligen behöva enas om ett högre utgiftsmål.

Det kommer dock inte att hända.

– För många länder är det ett svårt mål att nå. För USA är det inte det, för Sverige är det inte det. Men för andra, även stora länder, kräver det besvärliga inrikespolitiska diskussioner. Det är inget man snyter ur näsan, säger Axel Wernhoff.

– Jag tror att vi till hösten kommer se en tydligare diskussion om att vi behöver ha ett högre mål. Men det finns inga förutsättningar att nå enighet om ett högre mål just nu.

Vissa länder har redan öppet drivit på för högre försvarsutgifter inom Nato. Polen är ett.

– Vad alla 32 kommer överens om i en deklaration kan vara en sak, och vad olika länder säger som kommentarer till det kan vara en annan. Där tror jag att vissa länder kommer att driva på för högre försvarsbudgetar.

Sverige beräknas i år nå 2,14 procent av BNP till försvaret, enligt Natos sätt att räkna. Polen ligger högst med 4,12 procent – Spanien lägst med 1,28 procent.

ANNONS