Maktkamp i Arktis när isen smälter

avNivette Dawod

Isen i Arktis smälter i snabb takt – plötsligt ligger stora havsytor öppna.

Det har lett till militär upprustning i området och en ökad efterfrågan på naturresurser.

– Det som händer i Arktis påverkar hela jorden, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd.

Klimatförändringarna syns allra tydligast i Arktis, där den globala uppvärmningen är dubbelt så stor som i resten av världen. Och när större havsområden plötsligt ligger öppna börjar kampen om inflytande och kontroll.

När isar som tidigare begränsat möjligheter till transport smälter bort öppnas farleder för sjöfart där stormakterna i området passar på att rusta upp.

Ryssland har både öppnat och förstärkt flera baser på nordvästra Kolahalvön och utmed hela den sibiriska kusten. Norge har förstärkt sin militära närvaro och slutit avtal med Storbritannien om en ny försvarsstrategi för Arktis. USA har aviserat att man ska genomföra en marinövning under 2019 för att öka kunskapen om Arktis, en signal om att man inte vill att regionen sluts för sjötrafik. Dessutom har Kina deklarerat sig som en ”near Arctic state” och utvecklat en långsiktig strategi för sitt ökande engagemang i Arktis.

Dynamiken förändras

– Anledningen till att vi ser ökad militär aktivitet just nu är för att länder är oroliga för att havet öppnas, säger Klaus Dodds, professor i geopolitik vid University of London, till Guardian.

Foto: David Goldman / AP
Den globala uppvärmningen i Arktis är mer än två gånger så stor som för planeten som helhet.

Området kring Arktis har, trots att länder under lång tid haft militär verksamhet där, alltid haft en fredlig historia. Även under kalla kriget fanns överenskommelser om fiske, forskning och renskötsel mellan länderna. Sedan 1996 finns samarbetsorganet Arktiska rådet, där Sverige och de andra sju arktiska länderna tillsammans med sex organisationer för ursprungsfolk samarbetar för att skydda den arktiska miljön och förbättra de arktiska invånarnas välstånd. Dessutom är en rad stater permanenta observatörer i Arktiska rådet.

Sveriges Arktisambassadör Björn Lyrvall tycker att samarbetet i Arktiska rådet fungerar bättre än många andra multilaterala samarbetsorgan, men säger samtidigt att dynamiken förändras.

– Det är klart att det finns ett behov av att löpande följa den säkerhetspolitiska utvecklingen och anpassa sig till den, säger han.

Kärnvapenbestyckade ubåtar

Det land som ökat sin militära aktivitet mest av alla i regionen är Ryssland.

Ända sedan kalla krigets tid utnyttjar kärnvapenbestyckade ryska ubåtar istäcket på Norra ishavet för att undgå att upptäckas. När havsisen smälter minskar skyddet för ubåtarna och potentialen i denna andraslagsförmåga* minskar.

Foto: Alexander Zemlianichenko / AP
Den ryska kärnvapenbestyckade ubåten Yuri Dolgoruky. Arkivbild.

– Förutsättningarna för Ryssland att verka i Arktis förändras alltså och det påverkar även Sverige, Finland och Norge. Den ubåtsbaserade kärnvapenkapaciteten är det enda som ger Ryssland strategisk paritet med USA, och därför ses detta som en närmast existentiell fråga för den ryska statsledningen. Vi kan vänta oss att det kommer att innebära stora ryska satsningar och påverka säkerhetsmönstret i vårt norra närområde, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Oupptäckta naturgastillgångar

Men Arktis är inte enbart viktigt militärt, där finns också hittills outforskade naturtillgångar både till havs och på land. 25-30 procent av världens oupptäckta naturgastillgångar uppskattas finnas där. I den här frågan blir det om möjligt ännu tydligare hur angelägna stormakterna Ryssland och Kina är. Båda länderna har till exempel satsat mycket resurser på den ryska Jamalhalvön där man utvinner naturgas. Nya gasledningar, farleder och fartyg byggs ut för att transportera gasen via Nordostpassagen till Asien och Europa.

USA:s syn på naturresurser i sitt Arktisområde, Alaska, har förändrats med president Trump, som upphävde president Obamas beslut om att inte borra efter olja i haven norr och väst om Alaska. Men så länge oljepriset är lågt tror inte experterna att länder kommer att göra sig besväret att försöka utvinna energitillgångar i det oländiga Arktis.

Utmanande och dyrt

– Om havsisen smälter och grunda havsområden och nya markområden blir mer lättillgängliga så ökar det risken för exploatering, men samtidigt kan det också bli svårare att bygga infrastruktur i Arktis. Klimatet där är väldigt tufft, även med klimatförändringar. Har du inte havsis så har du ett öppet hav med stormar och vågor, det är också en utmaning för oljeplattformar. Tinande permafrost gör landtransporter ännu mer svårhanterliga. I det stora hela så kommer det under många decennier att betraktas som väldigt utmanande, och därmed också väldigt dyrt, att utvinna resurser i Arktis, säger Johan Kuylenstierna.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD
”Det som händer i Arktis påverkar hela jorden”, säger Johan Kuylenstierna.

Samtliga experter är överens om att mycket står på spel vad gäller Arktis framtid, särskilt som sommarisen kan ha smält bort helt redan om 25 år.

– Det är uppenbart att med den takt i avsmältningar som vi ser nu kommer förändringarna i Arktis att kunna bli dramatiska och dessutom påverka hela planetens klimatsystem. Havsisen har fungerat som jordens kylskåp under årtusenden. Det finns nu en påtaglig risk att det kylskåpet inte längre fungerar, säger Björn Lyrvall.

Så påverkas Sverige av stigande temperaturer 00:34
ARTIKELN HANDLAR OM