Miljonsmäll – för EU-trots

NYHETER

Kan kosta minst 30 milj – för att slippa ny FRA-debatt?

Foto: fällda av eu Sveriges regering med Fredrik Reinfeldt i spetsen har fällts av EU:s domstol för att man inte har gjort datalagringsdirektivet till nationell lag. Om senfärdigheten fortsätter riskerar Sverige böter på minst 30 miljoner kronor.

Att vägra lyda EU kan kosta regeringen minst 30 miljoner.

Brottet: Att strunta EU:s nya lag om lagring av telesamtal, sms och mejl.

Men kritikerna anar valtaktik.

Foto: Klicka på bilden för att göra den större.

Helst vill regeringen Reinfeldt skylla allt på Thomas Bodström, tidigare justitieminister (S). Han var drivande för att få fram det så kallade datalagringsdirektivet i EU 2006.

Genom att tvinga operatörerna att spara information om våra mejl, sms och telefonsamtal skulle Europa skyddas mot terrorism och grov organiserad brottslighet.

Hotas av böter

Fyra år senare har Sverige, tillsammans med ett fåtal andra medlemsstater, fortfarande inte gjort direktivet till nationell lag.

För en vecka sedan fälldes vi för senfärdigheten i EU:s domstol.

Nästa steg är böter. Minst 30 miljoner kronor i en engångssumma och upp till 300 000 kronor för varje dag om Sverige fortsätter trotset nästa år.

– Vi tycker att man ska följa EU:s beslut. Men i det här fallet har vi ansett att det faktiskt är viktigare att se till att integritetsskälen noggrant vägs mot brottsbekämpningsskälen, säger Beatrice Ask, justitieminister (M).

Andra menar att regeringen med ett drygt halvår kvar till valet är livrädd för en ny infekterad integritetsdebatt, liknande den om FRA-lagen.

”Bara valtaktik”

– Det är helt klart att det handlar om valtaktik från regeringens sida. De vet att det här är hårt kritiserat även i de egna partierna och man skulle förmodligen röra upp känslor bland väldigt många medborgare. Då gör man väl bedömningen att det får vara till efter valet, säger Ulf Holm, gruppledare (MP) i riksdagen.

Det senaste året har beskeden i frågan skiftat. Först rådde delade meningar om hur länge trafikuppgifterna skulle sparas. Nästa diskussion handlade om vem som borde betala för lagringen - staten eller leverantörerna. I oktober förra året meddelade slutligen Beatrice Ask att ingenting blir klart före valet. Skälet var nu att regeringen ville invänta den så kallade polismetodutredningen, som delvis berör samma frågor.

Frågan är känslig

Att frågan är känslig bekräftas av Johan Linander, rättspolitisk talesperson (C). Fick han bestämma skulle direktivet aldrig införas.

– Hade vi alla fyra varit jätteangelägna om att få igenom lagstiftningen så hade det nog gått snabbare, men det har vi inte varit, säger Linander.

Direktivets upphovsman, Thomas Bodström, är kritisk.

– Det här handlar om valtaktik och det går ut över alla de unga kvinnor som drabbas av människohandel och så vidare.