”Om fler griper in blir världen tryggare”

avMikael Stengård

Civilkuraget går att öva upp

Maria Lundin, 28, stoppade en barnmisshandel på tunnelbanan.

Helt rätt, tycker Lena Victorin som skrivit civilkurageboken "Take a look at dig själv".

– Om fler människor griper in blir världen tryggare, säger hon.

Foto: Stockholms Universitet/Tidningsutgivarna
Mårten Schultz, forskare på juridiska institutionen på Stockholms universitet, och Lena Victorin som skrivit civilkurageboken "Take a look at dig själv".

Att gripa in eller inte när man ser ett brott har länge varit en flitigt diskuterad fråga i Sverige.

Just nu pågår en utredning på regeringens initiativ om att införa en så kallad civilkuragelag. Regeringen tycker att alla ska vara skyldiga att gripa in när en annan människa befinner sig i nöd.

I dag är en person som bevittnar ett brott inte skyldig att ingripa. Men personen har rätt att använda våld för att stoppa brottet.

– Man får använda så mycket våld som nöden kräver. Enligt lagen får man också använda ett visst mått av övervåld, om det går att bevisa att situationen är så allvarlig att det svårligen går att besinna sig, säger Mårten Schultz, forskare på juridiska institutionen på Stockholms universitet.

Räcker att höja rösten

Lena Victorin författare till boken "Take a look at dig själv" som handlar om civilkurage tycker att det är en självklarhet att gripa in för att stoppa brott.

– Det räcker med att höja rösten eller att säga ifrån ordentligt. Gör man det ökar chansen att andra hjälper till, säger hon.

Men i dag är det alldeles för få som vågar hjälpa andra som utsätts för något obehagligt, tycker Lena Victorin. Och det beror på flera orsaker.

– Ju fler vittnen desto mindre chans att någon gör något. Man tänker att det alltid måste finnas någon som är mer ansvarig att gripa in än en själv. Fördomar om offret är en annan faktor. Saknar man sympatier för offret gör man ofta inget. Det kan exempelvis handla om så enkla saker som att offret inte hejar på samma fotbollslag.

Få döms

– Men den viktigaste faktorn är kopplad till vilket pris man är beredd att betala, riskerar man att skada sig själv eller göra bort sig är det inte stor chans att man griper in, säger Lena Victorin.

Men att någon som griper in för att stoppa ett brott i sin tur döms för själva ingripandet är mycket ovanligt.

– Rättsligt finns det inga problem med att gripa in, lagen kräver inte att man tänker över situationen. Däremot bör man tänka över sin egen säkerhet innan man griper in, det finns ju fall där folk har råkat illa ut efter att gripit in, säger han.

Fler kan gripa in

De allra flesta västerländska länder har i dag någon form av civilkuragelag. Men att svenskar skulle vara sämre på att ingripa än andra tror inte Mårten Schultz.

– Det finns inga studier som stöder ett sådant påstående. Tvärtom tror jag att vi är ganska bra på att uppmärksamma när någon utsätts för något obehagligt.

Och man kan öva upp sitt civilkurage.

– Jag brukar öva varje dag på småsaker. Till exempel att säga ifrån på jobbet när någon säger något taskigt, eller att hjälpa någon som fastnat med sin rullstol. Till slut blir man tillräckligt modig för att gripa in och säga ifrån, säger Lena Victorin.