Kravet: Banta riksdagen!

avAnette Holmqvist, Pär Karlsson

1 av 10 | Foto: Foto: ULF HÖJER
Jimmie Åkesson med Louise Erixon.

Banta riksdagen – nu.

Det kräver flera tunga politiker från både S och M.

– Det finns många ledamöter som inte jobbar så mycket som de borde, säger före detta talmannen Thage G Peterson.

När kungen i dag traditionsenligt förklarar det nya arbetsåret i riksdagen öppnat är det åter dags för Sveriges 349 ledamöter att slå sig ner i bänkraderna. Samtidigt kräver flera tunga namn i svensk politik att deltagarlistan på kommande års riksmöten borde kortas väsentligt.

Reser inte tillräckligt

Två tidigare talmän, Thage G Peterson (S) och Ingegerd Troedsson (M) är bara några av de som tycker att antalet riksdagsledamöter borde minskas drastiskt.

– Riksdagen borde minskas med 100 ledamöter. Jag har drivit frågan tidigare, men hade inte partiet bakom mig. Men jag tror att många innerst inne håller med mig. I dag finns det många ledamöter som inte reser så mycket som de borde göra. Om man minskade antalet skulle man kunna ställa högre krav på de som sitter där, säger Peterson.

Ingegerd Troedsson menar att dagens riksdagsledamöter har mycket mer service omkring sig jämfört med hur det var förr.

– På min tid skrev jag till och med partimotionerna själv, det gör ingen i dag. Den utökade servicen motiverar en kraftig sänkning av antalet ledamöter. Jag tror att man skulle kunna minska till 299, säger hon.

Ville ha det 1996

Frågan om en bantad riksdag har varit uppe flera gånger. Flera ledamöter har skrivit motioner i ärendet, men inte fått något gehör. En av dem är statsminister Fredrik Reinfeldt som så sent som 1996 krävde att riksdagen skulle halveras:

”En halvering av riksdagsledamöterna skulle ställa större krav på varje enskild ledamot att ha en bättre helhetsuppfattning om politiken” skrev han.

Motståndet mot en förändring är dock hårt bland många ledamöter. Starkast är det bland de mindre partierna, som med färre ledamöter skulle få svårt att få in företrädare från hela landet.

Även förre justitieministern Thomas Bodström (S) vill minska antalet ledamöter. Enligt honom skulle det tvinga fram ett större politiskt ansvar hos dem som blir kvar.

– I dag är det väldigt många som kan försvinna i mängden, säger han.

Thage G Peterson anser dessutom att riksdagen har blivit alldeles för dyr.

– Tidigare tyckte jag inte att den ekonomiska aspekten var den viktigaste, en demokrati måste få kosta. Men nu, när varje riksdagsledamot ska ha en sekreterare, så rinner det i väg pengar, säger han.

”Deras levebröd”

Statskassans kostnad för de 349 ledamöterna delas upp i två delar. 831 miljoner kronor per år går till arvoden, reseersättningar, pensioner och stöd till partigrupper. Till det kan läggas en förvaltningskostnad på 683 miljoner kronor som framför allt går till att underhålla riksdagens fastigheter.

Enligt Thage G Peterson är det inte särskilt konstigt att frågan om en bantad riksdag inte drivs av särskilt många riksdagsledamöter.

– Det har med deras egna levebröd att göra, säger han.

Blir det kaos i riksdagen i höst?

Riksdagen är mer spännande än på länge. Hur ska Reinfeldts minoritetsregering söka stöd? Hur kommer ledarbyten i C och V att påverka politiken? Och behöver de verkligen vara så många?

15.00 diskuterar vi detta med ledarskribenterna Johan Ingerö, Svenska Dagbladet, och Anders Lindberg, Aftonbladet. /Karin Magnusson

Snabbfakta

Varje ­ledamot blir viktigare.

Leda­möterna kan lättare profilera sig och bli kända.

Makthavare blir mer ­kända för väljarna.

Ledamöterna kan ägna sig mer åt politik och kan överlåta detaljerna till andra.

Riksdagen blir något mer effektiv och biligare i drift.

Små partier får ledamöter från färre delar av landet.

Alla partier kommer ­sannolikt inte bli representerade i alla utskott.

Svårare att komma till tals med en riksdagsledamot – om de inte ändrar sitt arbetssätt.

Lönen för ledamöterna: 56 000 varje månad

Skattebetalarnas kostnad för riksdagsledamöterna är 831 miljoner kronor per år. Till det kan läggas en förvaltningskostnad på 683 miljoner kronor.

Bland kostnaderna:

 Källa: Riksdagen