Tea Party-revolt hotar demokraterna

Foto: MARIO TAMA / GETTY IMAGES
Alexandria Ocasio-Cortez.
NYHETER

När Alexandria Ocasio-Cortez vann demokraternas nominering till kongressen var det en första klassens sensation.

Nu kan demokraterna stå inför en partirevolt liknande den när Tea Party-rörelsen omvandlade republikanska partiet.

Upptakten till årets mellanårsval till kongressen i november bjuder på många paralleller med mellanårsvalet 2010 efter att Barack Obama suttit nästan två år i Vita huset.

Den gången var många konservativa amerikaner upprörda över att ha fått en färgad president som drev en för amerikanska förhållanden radikal agenda med en allmän sjukvårdsförsäkring som den mest hatade punkten. Ilskan riktades lika mycket mot det republikanska etablissemanget som man inte tyckte bjöd Obama tillräckligt hårt motstånd.

Resultatet blev en ideologiskt renlärig utbrytarfalang inom partiet, den så kallade Tea Party-rörelsen. En rörelse som fick partiet att göra en rejäl högergir och så småningom bäddade för Trumps framgångar.

Åtta år senare är många liberala gräsrötter lika upprörda över högpopulistiske Donald Trumps försök att demontera det lilla sociala skyddsnät som finns i USA. Över hans sätt att behandla invandrare och göra sig osams med traditionella allierade.

Radikal falang

En radikal falang inom partiet tycker att de etablerade demokraterna inte agerar tillräckligt kraftfullt för att stoppa Trumps politik.

Tea Party-rörelsens första stora framgång var när en tämligen okänd Tea Party-kandidat i ett primärval lyckades besegra Eric Cantor, då republikanernas majoritetsledare i representanthuset.

2018 fick demokraternas radikala falang en motsvarande framgång när Alexandria Ocasio-Cortez, med latinorötter, helt otippat lyckades peta bort den väletablerade demokratiske kongressmannen och New Yorks partiboss Joe Crowley. Det innebär att hon nästan säkert blir invald i kongressen i november.

Hon och hennes falang – som till stor del består av kvinnliga kandidater – vill ha ett sjukvårdssystem liknande det i Kanada (och därmed Europa). De vill att högre utbildning ska vara gratis, införa medborgarlön och kraftigt höja skatterna.

Foto: Alex Brandon / TT
New Yorks partiboss Joe Crowley blev oväntat petad av Alexandria Ocasio-Cortez.

Pressat etablissemang

Sedan sin seger i slutet av juni har Alexandria Ocasio-Cortez, som förra presidentvalet var valarbetare för Bernie Sanders, rest runt i USA för att stötta andra radikala demokrater i de primärval som bestämmer vilka kandidater som de två partierna ska ställa upp med i november.

Hittills har det varit en blandad kompott. I många valdistrikt har väljarna valt att stötta mer traditionella demokrater. Men framförallt i storstadsområden har "Tea Party-demokraterna" haft framgångar och primärval återstår i elva delstater. Man har också lyckats pressa etablerade kandidater att inta mer radikala ståndpunkter. Numera är det många som ställer sig bakom ett i grunden statsfinansierat sjukvårdssystem.

Om det är en segermedicin inför november återstår att se.

En annan trend är att demokraterna i traditionellt konservativa områden ställer upp med kandidater som står väldigt nära republikanerna och långt ifrån uppfattningar att införa medborgarlön eller gratis högskoleutbildning. En sådan kandidat, Danny O’Connor, var i går mycket nära att slå sin republikanske motståndare i ett fyllnadsval till kongressen i Ohio.

Uppsving för socialism

En intressant detalj är att medan socialdemokratiska partier i land efter land i Europa förlorat stort i allmänna val så har socialismen fått ett uppsving bland demokratiska väljare i USA.

Alexandria Ocasio-Cortez är medlem i Democratic Socialists of America, ett slags socialdemokrater. Bara för fem år sedan hade det varit dödsstöten för en kandidat till den amerikanska kongressen att kalla sig socialist. Men Bernie Sanders visade vägen i presidentvalet 2016 när han gav Hillary Clinton en rejäl match om presidentnomineringen.

Nu är socialism inne bland den unga, liberala generationen.

Det vore onekligen en historisk ironi om socialismen som är på väg att marginaliseras i Europa skulle återfödas i USA, en gång kommunismens och socialismens edsvurna fiender. Nyligen såg vi hur en utpräglad vänsterkandidat vann presidentvalet i grannlandet Mexiko.

ARTIKELN HANDLAR OM