”Slopa nämndemännen”
Sex av tio domare vill få bort nämndemännen ur domstolarna
Sex av tio domare vill få bort nämndemännen från domstolarna.
De är oinsatta, för gamla och kostar för mycket.
– Det värsta är att många av dem är okunniga och det är inte särskilt rättssäkert, säger Ralf G Larsson, lagman i Lunds tingsrätt.
SVT har gjort en stor undersökning om vad domare i svenska domstolar tycker om att arbeta med nämndemän.
Av 1056 domare som arbetar tillsammans med nämndemän har 675 svarat.
Sex av tio
Slutsaten av undersökningen:
• 28 procent av de domare som svarat tycker att nämndemännen överhuvudtaget inte bör finnas kvar.
• 30 procent tycker att nämndemännen bör finnas kvar men inte vara politiskt tillsatta.
• 16 procent tycker att systemet bör kompletteras med nämndemän som inte är politiskt tillsatta.
• Endast 19 procent tycker att de politiska nämndemännen ska finnas kvar som idag.'
”Okunnigheten värst”
Kritiken som framkommit i SVT:s undersökning är att domarna tycker att nämndemännen är okunniga, för gamla, kostar för mycket eller låter sin politiska uppfattning påverka sitt dömande.
– Jag måste säga att okunnigheten är det värsta. Jag tycker att jag vid varje överläggning tillsammans med nämndemän känner mig som en lärare. Jag måste undervisa dem om systemet och det är tidsödande, säger Ralf G Larsson, lagman i Lunds tingsrätt.
Ralf G Larsson är en av dem som tycker att nämndemannasystemet borde avskaffas helt.
Om inte det är möjligt borde antalet nämndemän minskas och de som blir kvar borde få en utbildning i juridik och mer tid att läsa in sig på fallet de ska döma i.
– Jag som juristdomare sitter tillsammans med tre nämndemän och de har varsin röst liksom jag. De kan som lekmän rösta ner mig som suttit som domare i 30 år. Jag tycker inte att det är särskilt rättssäkert och skulle hellre själv bli dömd av tre juristdomare, säger Ralf G Larsson.
”Vi är i verkligheten”
Nämndemännen väljs av de politiska partierna i kommunfullmäktige och de ska representera folkligt, sunt förnuft i rätten.
– Det kanske behövdes förr då juristdomarna inte på samma sätt som i dag levde ute i samhället. Men i dag har inte vi någon upphöjd position. Vi är ute i verkligheten, vi hämtar och lämnar på dagis som alla andra.
Ralf G Larsson säger att han ofta, i större och svårare fall, saknar en juristutbildad kollega att bolla fallet med.
– Nämndemän bör delta i mål där det är fråga om allvarligare brottslighet, som mord, våldtäkt eller grova narkotikabrott, där straffminimum är två års fängelse. De bör även delta i alla mål där någon är frihetsberövad. Men andra mål kan man som juristdomare klara själv. Med de pengar som sparas kan man utbilda de nämndemän som finns kvar, säger han.