893 personer saknade efter katastrofen i Asien

NYHETER

Ovisshet väcker frågor om ekonomi

På fredagen fanns 893 personer på polisens lista över svenskar som kan vara saknade efter flodvågskatastrofen.

Ovissheten om de saknades öde väcker frågor om sådant som löner, barnbidrag, arvsskatt och pensioner.

De 893 på polisens lista är ”efterfrågade”, vilket är en vidare definition än ”saknad”. Genom ett intensivt polisarbete har antalet efterfrågade – inklusive saknade – på två dagar minskat från 1719 till 893. Med andra ord har 826 personer anträffats välbehållna i bostaden eller hörts av från annan ort. Uppgifterna på listan blir successivt allt säkrare.

Rikspolisstyrelsen (RPS) förklarade på fredagen att man inte lämnar ut några namnlistor över saknade till bankerna men besvarar frågor på telefon. Bankerna behöver uppgifter om saknade för att kunna spärra kort, stoppa kravbrev på amorteringar, stoppa marknadsföring med mera.

De borgerliga partierna tog på fredagen ett initiativ för att anhöriga till katastrofens offer ska slippa arvsskatt. De vill att slopandet av arvs- och gåvoskatten backas en vecka från den 1 januari till den 25 december. Möjligen kan de få med sig vänsterpartiet och miljöpartiet. Då finns en majoritet.

Finansminister Pär Nuder avfärdade initiativet och påpekade att katastrofen fortfarande är i ett akut skede.

Barnbidrag kan flyttas

Försäkringskassan tittar på hur man ska hantera utbetalningen av barnbidrag i de fall det går till en förälder som är saknad i flodvågskatastrofen.

– Barnbidrag utgår enligt huvudregeln till mamman. Det kan bli fråga om att flytta barnbidraget till exempel till pappan, säger Ann Eva Askensten på Försäkringskassans huvudkontor.

Barnbidrag betalas också ut för barn som är saknade men inte dödförklarade. Om familjer med saknade barn tycker att det är jobbigt att få barnbidrag kan de få avstå från det så länge.

De som har anhöriga som försvunnit vid flodvågskatastrofen kan få ut efterlevandepension även om den försvunne inte är dödförklarad eller identifierad. Möjligheten finns i lagen sedan 1960-talet.

Inga klara regler

Varken fack eller arbetsgivare har entydiga svar på hur man arbetsrättsligt ska hantera situationen på de arbetsplatser där en eller flera medarbetare saknas. Alla tycks dock överens om att inte vara alltför strikt. Formellt kan en person som bara uteblir från sin arbetsplats och inte hör av sig ses som arbetsvägrare och få sparken.

Mathias Åström på Sif anser att personen i stället bör betraktas som sjukskriven tills vidare. Civilingenjörsförbundets ombudsman Anders Thikan har i ett konkret fall förespråkat att man betalar ut full lön åtminstone för januari.

Även Volvo Personvagnar, som saknar ett antal anställda efter katastrofen, betalar tills vidare ut lön.

Både arbetsgivare och fack som TT talat med bedömer att det är möjligt att ta in vikarier för de saknade. Korta vikariat rekommenderas tills bilden av vad som hänt de saknade klarnar.

Det gäller också att avvakta eventuella initiativ från regeringen om att snabbare kunna dödförklara dem som slutgiltigt saknas. Normalt är det en process som tar flera år, men efter Estoniakatastrofen tillämpades en enklare process som gick på några månader.

TT