Fler tomma celler på svenska anstalter

NYHETER

En fjärdedel färre intagna jämfört med 2004

Beläggningen på svenska anstalter minskar drastiskt.

Jämfört med 2004 är antalet interner 23 procent färre under 2013.

– Det finns undersökningar som skulle kunna tala för att brottsligheten i vissa avseenden har minskat, säger Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården till Brottscentralen.

Foto: Kumla.

Det har bara gått några år sedan Kriminalvården planerade för allt fler fångar på svenska anstalter.

Efter de dramatiska rymningarna 2004 satsade staten 750 miljoner kronor på att höja säkerheten på flera anstalter och bygga så kallade superfängelser.

Mildare straff

Nu står många av cellerna tomma. Aftonbladets tv-program Brottscentralen kan visa att antalet interner blir allt färre.

2004 satt 5 722 personer i fängelse att jämföra med 4 377 personer i år. Det är en minskning med 23 procent. Bara det senaste året har den nedåtgående kurvan blivit ännu brantare.

Enligt Nils Öberg sitter mellan 500 och 600 färre personer i fängelse jämfört med förra året.

Utvecklingen har tagit Kriminalvården på sängen.

– Vi försöker förstå vad som hänt, säger Öberg.

Det finns ingen forskning som visar orsaken till trenden, men Öberg själv har flera teorier.

Han nämner bland annat en prejudicerande dom i Högsta Domstolen från 2011 som har fått till följd att domstolarna i dag avkunnar betydligt mildare domar för grova narkotikabrott än tidigare.

Nils Öberg tycker sig även märka lägre påföljder för annan grov brottslighet.

– Något har hänt i den dömande verksamheten. Jag tror att domstolarna dömer i lite mildare riktning.

Enligt Öberg har den så kallade frigången, det vill säga, straffade personer som får elektronisk övervakning med fotboja, ökat markant de senaste åren.

Färre brott?

Generaldirektören utesluter inte att en annan förklaring till de tomma cellerna på anstalterna kan vara att brottsligheten i Sverige faktiskt minskar.

– Det finns undersökningar som visar att människor upplever att de är utsatta för färre brott och det skulle kunna tala för att brottsligheten i vissa avseenden har minskat eller i alla fall ändrat karaktär.

En tredje, och mindre positiv teori, är att rättsväsendet har blivit mindre effektivt.

– Det är klart att ett frågetecken är ju polisorganisationen. Det kan finnas frågor om effektiviteten som är en delförklaring till utvecklingen vi nu ser.

Nils Öberg tror att den nedåtgående trenden kommer att vända uppåt igen.

– Mycket talar för att det är en tillfällig minskning. Eftersom den är så kraftig måste vi räkna med att utvecklingen kan vändas igen.