Unikt rymdprojekt: i dag väcks ”Rosetta”

avBritt Peruzzi

NYHETER

Rymdsond 807 miljoner km bort ska ge svar på hur solsystemet bildades

En nervös väntan är över. Nu har den efterlängtade signalen från Rosetta kommit och ett stort jubel bröt ut i europeiska rymdkontrollen Esoc beläget i tyska Darmstadt.

Redan klockan 11 väcktes rymdsonden ”Rosetta” efter 2,5 år i dvala - för att ge svar på hur solsystemet bildades. I kväll kom signalen fram.

– Det är högsta möjliga spänning för oss kometforskare, säger Hans Nilsson forskare vid IRF Kiruna och ansvarig för ett svenskt instrument ombord.

Foto: Scanpix
Rymdsonden Rosetta.

Den europeiska rymdsonden är döpt efter Rosettastenen, en platta i svart natursten från 196 f.Kr. som varit avgörande för uttolkningen av hieroglyfer. Nu hoppas världens samlade rymdforskare att Rosetta ska ge oss ännu större svar.

Sonden skickades upp från Franska Guyana 2004 och har sedan dess hunnit passera jorden fem gånger för att ta fart mot sitt mål, kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.

Tanken med rymdprojektet är att följa kometen så nära solen som möjligt för att under tiden dokumentera kometens förvandling.

Är 807 miljoner kilometer bort

För att spara energi inför den sista kraftansträngningen att nå kometen försattes sonden i juni 2011 i "elektronisk dvala".

Men i dag är det dags att vakna. Väckarklockan ringer klockan 11 och då ska sonden börja värma upp sig och raketmotorerna startas. En uppvakningsprocedur, som följs av världens ledande rymdforskare, tar sedan vid fram till klockan 18.30 svensk tid.

Då ska, förhoppningsvis, det första livstecknet från sonden märkas i form av en singal från det osannolika avståndet 807 miljoner kilometer. Den enda som kan känna av den svaga signalen är Nasas 70-metersantenn i Goldstone i Kalifornien.

Signalen förs sedan över till europeiska rymdorganet ESA:s egna antenner och från Tyskland fortsätter kontrollerna av Rosettas vidare färd mot kometen.

Sonden är den första som kommer i en komets kretslopp och som släpper ner en robot på en komet. Eftersom kometen i fråga inte har någon tyngdkraft är roboten utrustad med harpuner som kommer att hålla fast den på ytan.

Den 100 kilo tunga roboten ska samla fakta på kometen som består av is och sten som kan vara flera miljarder år gamla.

Ombord på Rosetta finns även två svenska instrument, partikelmätaren ICA från IRF i Kiruna och rymdväderstationen LAP från IRF i Uppsala. De är specialiserade på att mäta egenskaper hos den tunna gas som finns i den nästan men inte helt tomma rymden.

– En del av gasen får en elektrisk laddning, bland annat av solvinden. Vi behöver studera detta för att förstå atmosfären runt kometen, hur solvinden påverkat den, säger Hans Nilsson, forskare vid IRF Kiruna och ansvarig för ICA-instrumentet.

Mysteriet är hur en kall snöboll kan förvandlas till en komet där det strömmar ut vattenånga och damm, menar han.

– När vi tittar på en komet på håll ser man ofta två svansar, en dammsvanas i bana efter kometen och en annan svans av elektrisk gas.

Ska hjälpa forskarna

Tanken med den avancerade rymdoperationen är att Rosetta ska snappa upp hemligheter som kan hjälpa forskarna att lösa de stora frågorna, som hur solsystemet och vår jord en gång uppstod.

– Vi får verkligen hoppas att den vaknar. Det allra mest spännande vore om vi fick överraskning, något vi inte kunnat ana, säger den svenska forskaren.

Kometen 67P/Churyumov – Gerasimenko, som upptäcktes och namngavs 1969, har varit på väg mot solen i flera miljoner år. Den rör sig i en bana runt solen som den passerar riktigt nära drygt var sjätte år.

Om morgonens rymdexperiment går enligt planerna kommer Rosetta att få en första kontakt med kometen i kväll och deras date beräknas pågå till strax före jul.