Ny metod för livmodertransplantationer

1 av 3 | Foto: Björn Larsson Rosvall/ Sahlgrenska akademin
Mats Brännström, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, övervakar en livmodertransplantation via en bildskärm.

avTT

NYHETER

Robotkirurgi är det senaste inom den svenska forskningen om livmodertransplantationer. Det första barnet efter teknikskiftet är beräknat till i vår.

Samtidigt väntar under våren också den första transplantationen med en livmoder från en död donator.

Det väckte stor uppmärksamhet när en kvinna från Göteborgstrakten födde sin son i september 2014, det första barnet i världen som kommit till med hjälp av en donerad livmoder. Totalt har hittills 13 barn fötts efter livmodertransplantation, åtta av dem i Sverige.

Men inte minst för donatorn har operationen tidigare medfört både stora påfrestningar och risker. Nu har Mats Brännström och hans kollegor vid Göteborgs universitet tagit nästa kliv i forskningen.

De senaste operationerna har gjorts med stöd av robotkirurgi och en första kvinna är nu gravid.

– Titthålskirurgi är förknippad med mindre risker, bättre kontroll och framför allt med att patienten mår mycket bättre efteråt, säger Mats Brännström, som är professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin.

– Donatorn lägger sig ju på operationsbordet för att hjälpa en annan kvinna, i de flesta fallen dottern, så vi måste göra det så skonsamt som möjligt för henne.

Död donator

Sex operationer har hittills genomförts med den nya tekniken, som gör att donatorn kan återhämta sig betydligt snabbare från den omkring tio timmar långa operationen.

Mats Brännström hoppas att det på sikt ska öppna upp för att fler kvinnor väljer att donera sin livmoder. Samtidigt väntar inom kort den första svenska transplantationen med en livmoder från en död donator.

I slutet av 2017 föddes det första barnet efter en sådan transplantation i Sao Paulo i Brasilien. Senare i år, kanske redan under våren, hoppas de svenska forskarna att den första liknande operationen ska kunna genomföras i Göteborg.

Sex kvinnor från de tidigare försöken, som av olika skäl inte kunnat opereras, har tackat ja.

– Vi har fått etiskt tillstånd till detta och förbereder nu det första fallet här i Sverige, förhoppningsvis i vår, säger Brännström.

Födda utan livmoder

De som är aktuella för en livmodertransplantation är i första hand kvinnor som fötts utan livmoder, eller kvinnor som blivit av med livmodern i unga år på grund av exempelvis cancer. Transplantationerna har hittills enbart skett inom olika forskningsprojekt.

Även där hoppas Mats Brännström dock på en relativt snar förändring.

– Vi hoppas ju på det, att det ska tas upp som kliniskt etablerad vård någonstans här i Norden, säger han.

– Jag vill inte se det som en transplantation, utan som en infertilitetsbehandling.

ARTIKELN HANDLAR OM