Madsen – raketkändisen som slutade i häkte

Foto: Bax Lindhardt/Scanpix/TT
Peter Madsen räddades i land i hamnen i Dragør fredagen den 11 augusti förra året. Samma kväll meddelade Köpenhamnspolisen att han var misstänkt för mord alternativt dråp. Arkvbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Hangaren där Peter Madsen hade sitt rymdlaboratorium på Refshaleøen i Köpenhamn är nu tömd på utrustning.
Foto: Johan Nilsson/TT
Copenhagen Suborbitals, som i flera år konkurrerade med Peter Madsen i en dansk rymdkapplöpning, fortsätter sin verksamhet. Lokalerna ligger granne med hangaren där Peter Madsen hade sitt rymdlaboratorium på Refshaleøen i Köpenhamn.
NYHETER

– Raket-Madsen avgår med döden den 10 augusti.

Med den meningen, uttalad under en omhäktningsförhandling i höstas, sammanfattade den mordåtalade Peter Madsen sin livshistoria.

Den danske uppfinnarkändisen, som varit mästare på att dra mediernas uppmärksamhet till sina rymd- och ubåtsprojekt, blev från och med hösten 2017 i stället ökänd i hela världen som misstänkt för ett brutalt mord under exceptionella omständigheter.

– Jag tar självklart starkt avstånd ifrån det som han är åtalad för. Men det arbete han har utfört med raketerna tillsammans med de människor han samlade omkring sig, det har varit otroligt fascinerande, säger Per Lundahl Thomsen vid rymdforskningsavdelningen på Danmarks Tekniske Universitet, DTU Space.

Dansk rymdkapplöpning

Han följde Madsens raketforskningsprojekt från sidan om, liksom det konkurrerande privata raketprojektet Copenhagen Suborbitals, som Madsen lämnade 2014.

Fram till augusti 2017 beskrevs kampen mellan de två projekten som en dansk rymdkapplöpning mellan de två största amatörrymdprogrammen i världen. Båda hade som mål att bli först med att skicka ut en amatörastronaut i rymden.

Deras verkstäder låg sida vid sida på Refshaleøen i Köpenhamn – men där finns nu bara Copenhagen Suborbitals kvar. När Peter Madsen häktades upplöstes hans stödförening och de som slitit tillsammans med honom i projektet splittrades. Nu är verkstaden tömd.

– Det här med att driva ett rymdforskningslaboratorium med privata pengar, det är ju nästan så galet som det kan vara, säger Köpenhamnsföretagaren Lars Wismann, som gav ett sponsorbidrag på 25 000 danska kronor till Peter Madsens projekt en kort tid före mordet på Kim Wall.

Studiebesök hos Madsen

Donationen föregicks av ett studiebesök i Madsens verkstad förra våren, där han imponerades av att se teknologstudenter komma på sin fritid och arbeta ideellt. Madsen var en mycket vältalig person, som sprudlade av engagemang och entusiasm, berättar han.

– Jag tyckte att det var en sådan fantastisk idé, så den ville jag gärna stötta.

Per Lundahl Thomsen tycker också att Madsens förmåga att dra till sig människor, samla in pengar och tala för sin sak var ett utmärkande drag.

– Både när han arbetade med sina ubåtar och med sina uppsändningsförsök så var han duktig på att få medierna på sin sida, få dem att spela hans spel och att hjälpa honom att få hans drömmar att gå i uppfyllelse, säger han.

Tidig livsdröm

Peter Madsens livsdröm tog form tidigt. Han var ett ensamt barn, som växte upp med en åldrad pappa efter föräldrarnas skilsmässa fram till pappans död, då Madsen var 17 år. Redan som barn började han göra egna bränsleexperiment för att kunna göra raketer.

Han inledde ingenjörsstudier, men hoppade av när han kunde tillräckligt mycket för att bygga raketer och ubåtar. På samma sätt började han på svetsarutbildning, men hoppade av när han fått lära sig vad han behövde.

En röd tråd i hans liv är konflikterna – han har haft svårt att komma överens med andra, han har haft höga ambitioner och velat göra allt på sitt eget sätt.

Skildes som ovänner

2008 inledde han ett framgångsrikt samarbete med arkitekten Kristian von Bengtson, som arbetat för den amerikanska rymdstyrelsen Nasa. Men efter sex års arbete, som resulterat i flera raketer, skildes de som ovänner och varandras största konkurrenter.

– De hatar varandra, har journalisten och författaren Thomas Djursing berättat i en tidigare TT-intervju.

Överlag hade Madsen före frihetsberövandet många fiender och många vänner – men inte nära vänner, enligt Djursing, som skrivit en bok om Madsen och rapporterat om hans projekt för tidningen Ingeniøren. Nu vill han inte ge fler intervjuer om Madsen. Han har bara en enda sak att säga:

– Jag har skrivit om Madsen i åtta år och det tänker jag fortsätta med. Jag vill veta vad som skedde och varför det skedde.

– Både när han arbetade med sina ubåtar och med sina uppsändningsförsök så var han duktig på att få medierna på sin sida, få dem att spela hans spel och att hjälpa honom att få hans drömmar att gå i uppfyllelse.

Per Lundahl Thomsen, forskare vid DTU Space, om mordmisstänkte Peter Madsen.