Mp3-spelare gör oss asociala och egoistiska

NYHETER

Vi måste släppa taget om hörlurarna emellanåt. Om inte – kommer vi att bli asociala och försvinna in i den egoistiska världen för evigt.

Foto: Victoria Boysen ”Tänk så mycket vi går miste om. Vi klagar på att ingen flirtar med oss eller att vi känner oss osynliga, men faktum är att det är vårt eget fel. Den normala kommunikationen människor emellan suddas ut med en mp3-spelare.” Obs! Mannen på bilden har inget med artikeln att göra.

Överallt på stan syns människor som bär hörlurar medan de traskar mot diverse mål. Med den senaste hitlåten pumpandes i örongångarna fördrivs tiden utan någon större kontakt med den yttre världen. Kommer mp3-spelarens invasion leda till att vi helt tappar interaktionen med andra människor?

Det måste erkännas att jag inte lämnar hemmet utan att ha den lilla musikbehållaren med mig i fickan. Den har blivit en lika viktig del av mitt liv som mobiltelefonen. När jag kliver på bussen varje morgon har jag musiken igång och oftast blir det inte mer än en glad blick mot busschauffören. När jag ska till att betala för dagens inköp på ICA nynnar jag nästan till ”Pakito” utan att titta upp på kassörskan. Jag är inte ensam om detta. Nästan alla i 15–45 årsåldern håller tryggt i sin mp3-spelare och gungar lite lätt som om dem var på en fascinerande spelning. Även om många gör detta så är det lika oartigt mot andra bemötande människor som att gå in med leriga skor på ett nypolerat golv.

Jag tror inte att det är inbillning men med musiken så skapas det ett artificiellt självförtroende. Kroppen slappnar av och känner sig hemma i vilken miljö som helst. Givetvis är detta ingen ursäkt men det kan vara en förklaring till att så många faktiskt blivit så musikberoende.

Vår vardag ser nästan ut som ett virtuellt samhälle där en bubbla flyter ovanför envars huvud med lite information om namn, ålder, intressen och dagens playlist. Sedan går folk förbi varandra utan att lägga märke till någonting. Det blir som att gå med tunnelseende i en värld där endast jaget och musiken existerar; alltså en totalt egoistisk värld.

Tänk så mycket vi går miste om. Samtidigt sparar vi inte på krutet och klagar istället på att ingen flirtar med oss eller att vi känner oss osynliga men faktum är att det är vårt eget fel. Vi blir blinda och döva av all bas. Den normala kommunikationen människor emellan suddas ut till fördel för musikens brus. Det enda stället där interaktionen blir en del av verkligheten igen är på nattklubben eller ställen där musiken inte är tillåten. Men då faller vi tillbaka i de gamla mönstren där självförtroendet kanske inte är lika behagligt längre och vill hellre skynda tillbaka till den trygga miljön där vi är huvudrollsinnehavaren i vår egen film.

Detta beroende har även fått allvarliga påföljder. Flera gånger har det stått skrivet i tidningen att någon har blivit påkörd av en bil eftersom mp3-spelarens ljud överröst motorljudet från bilen. Detta borde vara en väckarklocka men istället fortsätter folk att tanka ner en ny låt till den älskade elektroniska prylen.

Vi måste släppa taget om hörlurarna emellanåt. Om vi inte distanserar oss till musiken kommer vi att bli asociala och försvinna in i den egoistiska världen för evigt. Tryck på stopp innan det är för sent.

Läsarartikel

Victoronia