Språket viktigast för att komma in i samhället

NYHETER

Men fördomar är ett större hinder på arbetsmarknaden

1 av 2 | Foto: Skådespelaren Fares Fares kom till Sverige som 14-åring.

Språket är viktigast för att invandrare ska komma in i samhället. Det tyckte de flesta som svarade på Ungt vals fråga.

Men för att få ett jobb räcker det inte alltid att tala korrekt svenska.

– Uppfattningen om invandrare har större betydelse än språket, säger Anders Nerman på Arbetslivsinstitutet.

Nästan 40 procent av de 135 662 personer som var med och tyckte till i förra veckans fråga tror att språket är viktigast.

Skådespelaren Fares Fares, som kom till Sverige från Libanon som 14-åring, håller med.

– Javisst är språket viktigast, talar man inte språket kan man inte göra sig förstådd, säger han.

Räcker inte

Men på arbetsmarknaden räcker det inte att tala korrekt.

– Talar man perfekt grammatisk svenska men har en brytning i uttalet så räknas man automatiskt som invandrare och då blir det svårare att få jobb, säger Anders Nerman som är forskarassistent på Arbetslivsinstitutet.

Fares Fares har inte upplevt att han blivit diskriminerad i jobbet.

– Jag har ett så ovanligt jobb så jag har inte varit med om det, säger han.

Språket förändras

Ulla-Britt Kotsinas är professor i språk på Stockholms universitet. För några år sedan skrev hon boken ”Förortsslang” tillsammans med Dogge Doggelito från Latin Kings.

– Engelskan är fortfarande det mest inflytelserika språket i fråga om låneord men visst får vi enstaka ord och slangord från andra invandrarspråk också, säger hon.

Hon tycker sig höra förändringar i ungas språk som kan ha påverkats av ”invandrarslangen”.

Ett nytt sätt att tala

– Unga i Stockholm talar med ett nytt sätt att betona som jag inte har hört i stockholmskan förut, det är mer stackato. Det kan hänga ihop med invandringen och unga är mer benägna att ta till sig det som är nytt, säger Ulla–Britt Kotsinas.

Men oron för att andra generationens invandrare inte kan svenska tycker hon är obefogad.

– Man oroar sig för att de inte kan riktig svenska men det handlar i själva verket om en dialekt, säger Ulla-Britt Kotsinas.

Svårast i svenskan enligt professorn

Förortsslang

Karin Abrahamsson ([email protected])