Metoo skakade om – ”slut på tystnadskulturen”

avTT

Foto: Claudio Bresciani / TT
För ett år sedan briserade skandalen kring en filmskapare i Hollywood som ledde till metoo-kampanjen. Arkivbilden.

Ett år har gått sedan metoo-rörelsen sattes i rullning. Två enkla ord, "jag också", fick en betydelse som ingen hade kunnat förutspå.

Det som skedde var historiskt – och har lett till verklig förändring, anser sjuksköterskan Maria Smitmanis Lyle.

– Den absolut viktigaste konsekvensen av metoo-uppropen är att kvinnor blir trodda. En annan viktig vinst är att kvinnor har börjat prata med varandra. Det är mer accepterat att prata om sexuella trakasserier och övergrepp och det finns en stor styrka i uppbackningen jämfört med tidigare, säger hon.

Bomben som briserade när New York Times den 5 oktober 2017 publicerade anklagelser mot Harvey Weinstein om sexuella trakasserier och övergrepp från en mängd kvinnor, skakade snart om världen.

Även i Sverige ledde rörelsen till upprop under hashtaggen #metoo på sociala medier, där kvinnor i alla åldrar och yrken vittnade om sexuella trakasserier. Anonyma män men också en rad medieprofiler pekades ut med flera rättsliga efterspel som följd, där inte ens statustyngda Svenska Akademien slapp undan.

Tas på allvar

Vårdanställda samlades i uppropet #nustickerdettill, som 1 309 personer skrev under. Maria Smitmanis Lyle var en av alla dem som såg till att det fick spridning.

– Jag tycker definitivt att det lever vidare och har börjat sätta sina spår, om än i en kanske långsammare takt än vad man hade hoppats på.

En viktig förändring är att många arbetsgivare börjat ta vittnesmål om sexuella trakasserier på allvar, anser hon.

– Sedan behövs riktlinjer för hur man ska gå tillväga om man får kännedom om händelser och säkerställa att de faktiskt följs. Man behöver också arbeta aktivt förebyggande. Det ska upp vid nyanställningar, medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det.

Har hållit tyst

Också i hotell- och restaurangbranschen har metoo satt spår, anser förbundsordförande Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket.

– Det här har betytt att medlemmar vågar säga ifrån mot beteenden från gäster och arbetskamrater som inte är okej. Det har blivit legitimt att säga ifrån, säger hon.

Särskilt viktigt är detta för dem som inte har fasta anställningar, som tidigare i allt för många fall har hållit tyst av rädsla för att förlora jobbet, menar hon.

Lena Svenaeus, rättssociolog och tidigare Jämo, tycker sig se en sann vilja att få slut på tystnadskulturen.

– Det kom i gång ett stort antal bra initiativ på arbetslivets område. De fackliga organisationerna och även många arbetsgivare tog på stort allvar att man måste ha fungerande rutiner för att hantera sexuella trakasserier.

"Återstår att se"

Metoos uppkomst var mycket viktig, men vad det leder till rent konkret får framtiden och forskningen utvisa, anser hon.

– Huruvida det var den omvälvande revolution som många vill beteckna den som, återstår att se. Man trodde till exempel när man fick jämställdhetslagen att man skulle kunna utrota köns- och lönediskriminering och det har man än så länge inte kunnat, säger Lena Svenaeus.

Som konkreta framsteg pekar hon ut bland annat att samtyckeslagstiftningen röstats igenom av riksdagen i år.

– En i lagstiftningen ändrad syn på våldtäktsbrottet är något positivt som hänt, liksom engagemanget för rutiner på arbetsplatser. Det finns ett starkt intresse och fokus på problematiken, och där har media haft en stor betydelse.

ARTIKELN HANDLAR OM

MeToo

Våldtäkt