De kan stå näst på tur

Länderna som Putin försöker skrämma

Ryska trupper övar inför en militärparad i Moskva 2009

Vem står näst i tur?

Många oroliga grannar till Ryssland ställer sig den frågan.

Ansamlingen av tusentals ryska soldater längs Ukrainas gräns kan vara ett sätt att skrämmas men också en invasionsstyrka.

Att försöka förutsäga Putins planer är numera något som sysselsätter regeringar, forskare och experter i både öst och väst. Den ryske presidentens tillsynes irrationella beteende gör det lika svårt som att spå vädret i april.

Signalerna från Kreml är många och de pekar åt olika håll. Vilket kan vara en medveten taktik för att skapa förvirring och rädsla hos grannarna.

Men några argument är återkommande. När Krim införlivades med Ryssland var det enligt Putin "ett historiskt misstag som rättades till". Upplösningen av Sovjetunionen har han kallat "1900-talets största geopolitiska misstag". Kanske ser den ryske presidenten fler historiska fel att lägga tillrätta.

Påtryckningar

Putins övergripande mål verkar vara att stoppa forna sovjetrepubliker från att närma sig väst. I så fall är det vissa länder som har anledning att vara extra oroliga.

Moldavien står högt upp på listan. Landet blev en del av Sovjetunionen under andra världskrigets men var ett av de första länder i forna Sovjet som krävde sin självständighet efter Berlinmurens fall. Moldavien har länge blickat västerut mot EU och Nato. I höstas skrev man på ett associationsavtal med EU trots ryska påtryckningar att låta bli. Militärt vore detta både till ytan och befolkning lilla land en munsbit för Ryssland.

Förmodligen skulle ett erövrande av Moldavien inledas med att Ryssland intar Transnistrien, en liten bit av Moldavien som bröt sig ur under ett kort krig 1991/2. I samband med att Ryssland annekterade Krim bad även Transnistrien om att få bli en del av Ryssland. Många av invånarna har ryskt medborgarskap. Putin skulle kunna hävda att dessa behöver skydd.

Trakassera

Georgien invaderas av Ryssland sommaren 2008 under ett kort krig som på pappret gällde utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abschazien. Sedan kriget är dessa två republiker självständiga stater men erkänns i stort sett bara av Ryssland. Georgien fotsätter att vilja närma sig EU men försöker samtidigt hålla goda relationer med Moskva. Georgien skrev också på ett associationsavtal med EU i november.

Armenien ligger inte omedelbart i riskzonen. Visserligen förhandlade landet om ett associationsavtal med EU men när Putin markerade att det inte var ok så bytte ledarna fot och gick med i den ryska tullunionen istället.

Baltikum är ett kapitel för sig. Putin har de senaste åren upprepade gånger hotat och trakasserat de baltiska staterna. Både Estland och Lettland har stora ryska minoriteter som kan "behöva skyddas". Putins problem är att Litauen, Lettland och Estland redan är med i Nato och EU.

Vicepresident Biden deklarerade förra veckan att USA och Nato tänker stå fast vid "sina åtaganden". I klartext betyder det att om Putin invaderar något av de baltiska länderna blir det krig med hela Nato.

Kort varsel

Av samma skäl behöver förmodligen inte heller de forna sovjetiska lydstaterna i Östeuropa oroa sig. De är alla med i Nato och EU. Ändå är nervositeten i Polen stor.

Ukraina är det land som har störst skäl att oroa sig. Man har redan blivit av med halvön Krim till Ryssland och det bor stora grupper av ryssar och rysktalande i de södra och östra delarna av landet. Senaste veckorna har demonstrationer mot regimen i Kiev och för Ryssland förekommit i storstäder som Donetsk och Kharkiv.

Ryssland har samlat en stor mängd trupper, minst 20 000 enligt USA, längs gränsen med Ukraina. Det kan vara ett sätt att försöka destabilisera landet och skrämma den västvänliga regeringen i Kiev. Men Putin kan på kort varsel invadera om han anser det befogat.

Alla dörrar är öppna. Kanske har Putin inte ens bestämt sig för hur han ska gå vidare.

Men grannarnas oro är lätt att förstå.