Två års kö för barnpsykvård

NYHETER

5 000 barn under 18 år tvingas äta "lyckopiller"

Fler och fler barn äter antidepressiva medel.

På fem år har antalet utskrivningar ökat med uppemot 500 procent.

- Problemen har blivit svårare, säger Andriette Bågenholm på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Dotterns tvångsbeteende blev akut och kötiden till barn- och ungdomspsykiatrin var för lång.

Så Mona sjukskrev sig, läste in sig på sjukdomen och började behandla Ida, 7, på egen hand.

När Ida efter ett halvår fick en vårdplats var hon redan symtomfri.

Foto: ANNA CLARÉN BLR-FOTOGRAFERNA
kraven ökar Köerna på de barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna bara växer. "Vi har inte hunnit med de fall som inte är akuta", säger Andriette Bågenholm på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Enligt Socialstyrelsens beräkningar fick mer än 5 000 barn under 18 år antidepressiva medel under förra året.

Den största ökningen finns bland de yngsta. Utskrivningen till dem mellan 10 och 14 har ökat med 500 procent i hela landet de senaste fem åren. I åldern 15-19 år är ökningen cirka 250 procent. En majoritet av patienterna är flickor.

- Barn lever i en komplicerad värld. Många har föräldrar som mår dåligt, har krigsupplevelser eller är klämda mellan två kulturer, säger Judit Ljungberg-Miklos, tillförordnad verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö.

Stress och krav

Stress och högre krav kan vara en annan orsak.

Utskrivningarna handlar nästan uteslutande om den nya typen av medicin, så kallade lyckopiller.

- Ökningen beror också på att vi har blivit duktigare på att se vilka som behöver medicin och att vi fått nya effektiva preparat, säger Judit Ljungberg-Miklos.

Enligt henne finns ingen risk att barnen blir beroende. Och antidepressiva medel skrivs bara ut i kombination med terapi.

- Barnen äter bara medicinerna tills depressionen är över, absolut inte hela livet.

Till och med barn i förskoleåldern söker hjälp, särskilt inför skolstarten. Men antidepressiva medel till barn under 13 år skrivs bara ut i undantagsfall.

- Kraven ökar och vi har många patienter som inte klarar av skolan, säger Andriette Bågenholm, tillförordnad verksamhetschef på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Samtidigt som fler äter antidepressiva medel har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin blivit allt längre.

Hinner bara akutfall

Värst är situationen i Göteborg där barn tvingas vänta uppemot två år på hjälp. Självmordsbenägna ungdomar med stora svårigheter att fungera socialt får hjälp i första hand.

- Problemen har blivit svårare och vi har inte hunnit med de fall som inte är akuta, säger Andriette Bågenholm.

Problemen började när Ida var tre år gammal. Hon var extra känslig och orolig. Familjen gick i samtal på barn- och ungdomspsykiatrin.

När Ida var sju år bröt tvångstankarna ut. Men då var köerna betydligt längre. Tvångsbeteende kräver specialistbehandling och den enda mottagningen i Stockholm var fullbelagd.

Fick svår ångest

- Då blev det riktigt akut. Hon fick svår ångest, slog sig själv på huvudet och trodde att hon blivit sinnessjuk.

Mona var ensamstående och tvingades sjukskriva sig för att ta hand om Ida. Hon kunde själv ställa en diagnos eftersom Idas pappa hade haft samma sjukdom. Mona läste på om tvångstankar och började själv behandla Ida med kognitiv beteendeterapi.

Fick samma diagnos

Först efter två månader fick de en tid för samtal på mottagningen. Där fick Ida diagnosen tvångstankar - samma sjukdom som hennes föräldrar redan konstaterat.

Efter ytterligare fyra månader fick hon erbjudande om behandling. Men då var Ida nästan helt frisk och familjen tackade nej.

- Jag vågar inte tänka på hur många barn som mår dåligt och inte har en förälder som engagerar sig så mycket, säger Mona.

104 veckors kö i Göteborg 1. BUP, Frölunda, Göteborg 104

Anna-Maria Wiklund