Tintin, 8, hittades död efter umgänge med pappa

Familjen kräver lagändring: ”Inga fler barn ska behöva dö”

 Tintin älskade sushi och var alltid glad, säger hans mamma som godkänt att Aftonbladet publicerar bild på Tintin.
Tintin älskade sushi och var alltid glad, säger hans mamma som godkänt att Aftonbladet publicerar bild på Tintin.

Den åttaårige pojken i Luleå kallades för Tintin av sin familj. När hans pappa misstänks ha mördat honom pågick en infekterad vårdnadsstrid om honom.

På Unizon ser man hur Tintins död är den yttersta toppen av ett gigantiskt isberg av barn som tvingas till umgänge.

Och Tintins familj kräver nu en lagändring där barnens rättigheter kommer först.

”Inga fler barn ska behöva dö för att vårt rättsväsende sviker dem”, skriver familjen.

Han kallades Tintin av sin familj och han blev bara åtta år gammal.

Tintin älskade sushi och han var alltid glad, säger hans mamma som godkänt att Aftonbladet publicerar bild på Tintin.

Den 8 januari misstänks Tintins pappa ha mördat honom under ett två timmar långt umgänge som tingsrätten en kort tid innan tilldelat pappan.

Mamman till pojken vädjade om att pappan inte skulle få träffa honom. Åtminstone inte utan övervakning.

Hon berättade hur hon och sonen utsatts för psykiskt våld och hur det fanns tecken på att pappan planerade att föra sonen utomlands.

Rätten ansåg dock att det var av vikt att Tintin fick träffa sin pappa.

Krav på en lex Tintin

Tintins anhöriga kräver nu en lagändring, en lex Tintin, för att inte fler ska dö som åttaåringen.

”Vi måste få till lagändringar där barnens rättigheter alltid kommer först, framför förövarens (förälderns) rätt till umgänge. Inga fler barn ska behöva dö trots årtal av orosanmälningar från socialtjänsten, skolan, släktingar och grannar” skriver familjen i ett inlägg i sociala medier.

Tintin hittades död den 8 januari.
Tintin hittades död den 8 januari.

Olga Persson är ordförande i Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över landet.

Även om det lyckligtvis är få barn som mördas i Sverige så ser hon ändå i sitt arbete många barn i liknande situationer som den pojken i Luleå var i innan sin död.

– De allra flesta kvinnor som kommer till ett skyddat boende har barn med sig. Vi brukar säga att ungefär en tredjedel av barnen som bor i något av dessa boenden fortfarande måste ha umgänge med den våldsutövande pappan. Alltså träffa samma person som är orsak till att socialtjänsten betalar för att barnen och kvinnan ska bo i skyddat boende, och som ibland även dömts för brott mot barnet.

– Vi kallar det för tvångsumgänge, paradoxen att samhället säger att personen är så farlig att du inte kan bo kvar i ditt egna hem men du måste ändå träffa förövaren, säger Olga Persson.

Olga Persson är ordförande i Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över landet.
Olga Persson är ordförande i Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över landet.

Dömdes för våld - vill träffa barnet

I en stad i norra Sverige sitter Camilla och oroar sig för just det – att hennes dotter ska tvingas träffa den man som utsatt Camilla för våld.

Hon är en av många kvinnor som är mitt i, eller snart i, en vårdnadstvist och som efter mordet på Tintin yttrat sin oro i sociala medier.

När Camilla var i vecka 17 av sin graviditet sparkade hennes sambo henne i magen.

När dottern var född slog han Camilla i magen igen. När barnet låg på hennes bröst.

– Våldet blev värre efter att hon hade fötts. Men det tog tid innan jag vågade anmäla. Jag skämdes för det jag utsattes för. Jag skäms än för att jag alls hamnade i den situationen, säger hon.

Hennes dotters pappa avtjänar nu ett fängelsestraff för våldet mot Camilla.

Pappan har krävt att få träffa dottern när han satt häktad, men kriminalvården och polisen sa nej. Camilla berättar hur hon av socialtjänsten blivit rådd att pappan ska få bibehålla kontakten med dottern då ”hon har rätt till sitt ursprung” men hur hon fruktar för den dagen han avtjänat sitt straff.

Än så länge har Camilla och hennes ex gemensam vårdnad om barnet. Men hon fruktar att han kommer att kämpa för att behålla den gemensamma vårdnaden, eller kanske till och med ensam vårdnad, för att straffa Camilla.

– Jag tror inte han skulle fysiskt skada vår dotter men hur kommer hon må psykiskt av att träffa honom? Jag tycker att vårdnaden per automatik borde övergå till personer i min situation när någon dömts för brott.

”Barns rätt att bli skyddade”

I många av de fall som Unizon stöter på anser de att olika myndigheter ofta tar olika beslut.

Socialtjänst och polis kan bedöma att hotbilden för mamman, och ibland barnet, är så hög att de måste lämna allt – byta stad, jobb, skola och säga upp kontakt med alla de känner.

När vårdnadsfrågan eller umgänget sedan ska avgöras i rätten kan samma bedömda hotbild vara av mindre vikt, menar Olga Persson. I stället väger barnets rätt till båda sina föräldrar tyngst.

– Vi ser fall där barn får åka till rättspsykiatriska kliniker för att träffa sina pappor. Eller fall där en pappa mördat mamman och ändå behåller vårdnaden om barnen. Man behöver inte vara barnpsykolog för att förstå att detta påverkar barnets trygghet och chans till läkning, säger Olga Persson.

Olga Persson anser att domstolarna inte alltid väger in riskanalyserna kring barnen och mammans situation när de gör sina avgöranden.

– Begreppet barnets bästa är det sämsta tänkbara att använda om det inte är definierat vad det innebär. Att barnen har rätt att bli skyddade från våld går före vuxnas rätt till barnet, säger hon.

”Oönskat resultat syns först senare”

Mats Sjösten är domare vid Varbergs tingsrätt. Han har lång erfarenhet av rättsfall gällande vårdnad, boende och umgänge. Han säger att utöver att beakta barnets bästa, har domstolen två särskilt viktiga omständigheter att förhålla sig till i den här typen av mål:

Den ena är att vid den bedömningen beakta risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller riskerar att föras bort.

Det andra är barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

– Lagstiftarna har dock inte gett domstolarna mycket vägledning i vad som faktiskt är barnets bästa. Så då har domstolen ett ställningstagande att göra: Hur ser riskbedömningen ut och i vilka fall ska den inverka på att barnens rätt till umgänge med en förälder begränsas eller upphör helt?

Mats Sjösten anser att lagstiftningen som finns i dag är bra.

– Det är tillämpningen som går fel ibland, vilket aldrig bör ske men ibland sker. Att domstolens avgörande ibland leder till oönskat resultat framgår dock först senare. Men det är viktigt att veta att vi ser inte är mer än det som presenteras för oss i rätten och det är den utredning som domstolen beställer från socialnämnden och parternas egna uppgifter.

”Oroar mig varje gång jag lämnar bort dottern”

När Marika träffade mannen som skulle komma att bli hennes dotters pappa var det som att en blixt slog ner.

Han var den snällaste mannen hon mött och de började direkt prata om framtid och barn.

Men samma dag hon blivit gravid förändrades han och han utsatte henne för våld, enligt Marika.

– Han hotade att döda mig och sa att jag aldrig fick lämna honom, trots att han inte verkade vilja vara med vare sig med mig eller vårt barn. Under en lång period var jag så rädd för honom att jag inte vågade lämna sovrummet, och vid flera tillfällen fick jag då använda min dotterns blöjor för att kissa i.

Marika och dottern hamnade till slut på skyddat boende men utredningen om våldet hon anmälde ex-sambon för lades ner. Marika hade till en början ensam vårdnad och exet umgängesrätt.

Men Marika, hennes anhöriga och flickans förskolepersonal tyckte att dottern verkade stressad och oroad efter träffarna med pappan.

Hon säger att hon kände det som att hon satt i en rävsax – följa domen och låta dottern träffa pappan även fast hon var övertygad om att det skadade henne. Eller vägra lämna dottern till pappan och därmed gå emot domslutet.

– Det var fruktansvärt, att behöva stå inför det valet. Men jag ville skydda mitt barn och lät henne inte träffa pappan. Jag antog att rättsystemet skulle hålla hela vägen och skydda mitt barn när det fanns så mycket enligt mig som styrkte att hon for illa av umgänget.

Till slut tilldelades pappan ensam vårdnad då Marika ansågs ha hindrat umgänget. Hovrätten konstaterar att båda föräldrarna är kapabla att ta hand om dottern men att pappan är den som mest troligt kommer att samverka för att flickan ska få träffa både mamma och pappa.

– Hur det är att få träffa sin dotter bara ibland? Jag oroar mig varje gång jag lämnar bort henne att jag inte får se henne igen.

Marika önskar att någon hade frågat dottern vad hon vill.

– Hon är åtta år gammal men ingen har lyssnat på henne alls, då hade allting sett annorlunda ut tror jag. Barnets rätt ska gå först, den förlegade föräldrarätten måste ses över.

”Domstolsmiljön inte den bästa för barn”

När Jämställdhetsmyndigheten kartlade 814 domar i vårdnadstvister framkom det att våld eller andra övergrepp mot förälder eller barn uppges i 64 procent av de granskade målen.

I rapporten till regeringen uppgav myndigheten att barnrättsperspektivet ofta brister. Det finns helt enkelt en risk, menar de, att barn kan tvingas till att bo och ha umgänge med en våldsutövande förälder.

Myndigheten har även kritiserat att barnen själva inte hörs i förhandlingar som berör deras egen direkta framtid.

Mats Sjösten kan bara minnas två gånger under 30 år som barn har vittnat i hans rättsal i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge.

– Vi hör inte barnet själva, utgångspunkten är att barnet hörs av socialnämnden vid ett flertal tillfällen. Resultatet av de samtalen presenteras för domstolen i den utredning som socialnämnden gör på uppdrag av domstolen. Domstolsmiljön är inte den bästa miljön för barn och barn ska inte behöva välja mellan två föräldrar säger han.

”Inga fler barn ska behöva dö”

Vad gäller kritiken från Jämställdhetsmyndigheten och Unizon säger han att det handlar om olika intressen.

– Domstolen ska vid sina avgöranden alltid se till barnets bästa och det finns inga andra intressen som väger starkare. Detta betonas särskilt i lagen och den följer domstolarna.

Polisutredningen pågår för fullt gällande Tintins död. Hans pappa är häktad men förnekar mord.

För Tintin är det för sent men hans familj hoppas att inte fler barn ska drabbas:

”Inga fler barn ska behöva dö för att vårt rättsväsende sviker dem. Inga fler mammor ska tvingas lämna ifrån sig sina barn till en förövare med hot om förlorad vårdnad. Inga fler mördade barn”, skriver de.

Fotnot: Marika och Camilla är fingerade namn.

På söndagen samlades hundratals människor för en ljusmanifestation Luleå. Fackeltåg gick från socialförvaltningen till Luleå tingsrätt. Även i andra kommuner, exempelvis Linköping och Kalix, ordnades fackeltåg till Tintins minne och för barnens rätt.
På söndagen samlades hundratals människor för en ljusmanifestation Luleå. Fackeltåg gick från socialförvaltningen till Luleå tingsrätt. Även i andra kommuner, exempelvis Linköping och Kalix, ordnades fackeltåg till Tintins minne och för barnens rätt.
Publisert:

LÄS VIDARE