’Som kvinna blir jag granskad hårdare’

avPär Karlsson

Annie Lööf om maktens mansgrisar, ett helgrönt samhälle och valspurtar

1 av 2

Centerpartiet siktar på en rejäl spurt ­inför valet i höst.

Redan nu har Annie Lööf (C) planerat vilken ministerpost partiet vill sno åt sig vid en valframgång.

– Posten som arbetsmarknadsminister är intressant för oss i ljuset av den politik vi utvecklat och driver på jobb­området, säger hon.

Drygt två år har gått sedan Annie Lööf på allvar tog klivet ut på den politiska ­scenen i Sverige. På kort tid tog hon sig an två uppdrag, som partiledare för det ­krisande Centerpartiet och den tuffa ­posten som näringsminister. När Aftonbladet träffar Lööf på hennes kontor på Näringsdepartementet ligger hon i startgroparna för att leda sina två första val­rörelser som partiledare.

Hur känns det här då, är du nervös?

– Jag är snarare taggad. Jag har ju ­bedrivit valrörelser många gånger, framför allt personvalrörelser både 2006 och 2010, då jag kryssade mig in i riksdagen. Men nu ska det bli extra spännande att få leda och inspirera C-medlemmar att ­driva kampanj både inför EU- och riksdags­valet.

Du ska vara näringsminister, partiledare och leda två valrörelser. Hur ska du ­orka?

– Det är två tunga heltidsuppdrag att ­vara partiledare och minister. Men det jag gör som näringsminister för att stärka småföretagandet är som handen i handsken för den politik C driver för fler jobb. Det som skapar möjligheter under en ­valrörelse är att fler människor får upp ögonen för politiken. Man blir mer intresserad bland annat av hur vi ska skapa fler jobb för unga. Det skapar en möjlighet att kunna förena både minister- och partiledar­rollen.

I den senaste under­sökningen från ­Statistiska Centralbyrån fick C 4,7 procent. Hur rädd är du för att ni ska ramla ur riksdagen?

– Det är låga siffror, men samtidigt har vi allt att vinna på en valrörelse. Vi vet av erfarenhet att C är väldigt skickliga val­spurtare. 2010 var vi det parti som ­spurtade bäst av ­ alla. Vi ökade med två procent­enheter sista ­månaden. Min ­ambition är att vi ska börja den spurten tidigare det här året, att vi ska ­kunna se förändringar i opinionen ­under EU-valet och sedan ­under sommaren.

Vissa beskriver er som ett parti som står i spagat mellan stad och land och att det är svårt att få ihop. Hur skulle du beskriva er i dag?

– Vi är ett parti för människor, oavsett var de bor i landet. Det finns inget annat parti i Sverige som behöver dela upp sina väljare i geografisk hemvist. Det beskrivs alltid som vårt dilemma, om vi är ett ­landsbygds- eller stadsparti. Men den ­frågan ställer man ­aldrig till V eller FP. Det som är viktigt är våra ­idéer, om ­människors rätt att få bestämma själv, om om­tanke för ­miljön och en genuin tanke om att det är människan som är i centrum och inte systemen. Detta är ­kittet i Centerpartiet.

Vilka är era viktigaste ­valfrågor?

– Dels handlar det om jobb i hela landet. Då vill vi framför allt fokusera på hur vi får ­bättre villkor för småföretagen som skapar dem. Vi vill också se till att sänka trösklarna på arbetsmarknaden så att fler unga får jobb. Det andra området ­handlar om resultat för miljön. Där är tuffa insatser för en giftfri vardag viktigt, liksom att ställa om Sverige till ett 100 procent grönt och förnybart samhälle.

Du har i vissa perioder varit väldigt hårt ansatt och ­kritiserad. Har du någon idé om varför?

– Jag tror att det är väldigt provo­cerande att vara ung och kvinna i maktställning. Vi ser samma ­saker inom ­media, ­näringslivet och poli­tiken. Det gör att man ­utsätts för extra hård granskning. Jag tycker ­granskning är bra, men jag ser ju också att kvinnor och män ­behandlas olika.

Hur reagerar du på det?

– För det första handlar det om att man behöver vara medveten om att det finns skillnader. Som ­ledare handlar det också om att bita ifrån. Jag har ett konkret exempel från Bryssel. När ­industriministrarna träffas är jag oftast ­ensam kvinna. Bara nu i höstas fick jag ­lite gliringar. Ordföranden sa att ”ja, här kommer en kjol bland alla pressvikta ­byxor”. Det gäller att inte tolerera en ­sådan beskrivning från sådana som sitter och leder ­möten. Jag jobbar också väldigt mycket med att försöka lyfta kvinnor i olika ledarroller runt om i samhället.

Vad är du mest nöjd med att ha åstadkommit under din tid som näringsminister?

– Dels har ett investerings­avdrag införts och från års­skiftet finns nu också ett avdrag för forskning och utveckling där man sänker arbetsgivar­avgifterna för företag. De två är jag väldigt stolt över. Men det som jag skulle vilja lyfta fram mest är ett uppgiftslämnar­register - ”en dörr in”. För att minska regelkrånglet för alla småföretag runt om i landet har jag sjösatt möjligheten att ­kunna lämna in sina uppgifter en gång till ett ställe. Databasen byggs nu upp och ska vara på plats under 2015.

Vad kunde du ha gjort bättre?

– Det finns jättemycket kvar att göra, konstigt vore det väl ­annars. Det är ju därför jag vill att C ska öka i valet så att vi får mer inflytande i företagar­frågor. Jag skulle ha velat sänka arbets­givaravgiften för landets små­företagare mer och jag ­skulle också ha velat regel­förenkla mer.

Regeringens reform med sänkta arbetsgivaravgifter för unga ­har bara gett små ­effekter på ­sysselsättningen, visar en ny ­rapport från Institutet för ­arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Hur ser du på det?

– Det är ganska välkända argument som lyfts fram. Jag kan konstatera att det skiljer mycket mellan vad forskningen ­säger och vad den enskilda företagaren säger när jag ­besöker arbetsplatser.

– När jag besöker glasstillverkaren ­utanför Eskilstuna eller när jag besöker ­industriföretaget hemma i Värnamo så kan de ju peka på att ”de här tre unga ­människorna har jag kunnat ­anställa tack vare att ni har ­halverat ­arbetsgivaravgiften”. Sänker man kostnaderna för att anställa innebär de ökade marginalerna att man skapar fler jobb. Jag har stor respekt för den ­ekonomiska forskningen och utvärderingen av detta. Men jag väljer att lyssna på Sveriges jobb­skapare i det här fallet.

Har ni ingen anledning att vara själv­kritiska?

– Man ska alltid vara självkritisk, det handlar ju om skattepengar. Vi har sett att de som varit lite äldre, 25-åringarna, inte är de som varit mest betjänta av en halverad ­arbetsgivaravgift. Det är de riktigt unga som först kommer ut på arbetsmarknaden som är det. Därför har vi tagit bort det ­sista året i den här reformen och lagt än mer pengar och en större sänkning på de som är under 23 år. Nu är det bara en tredjedel av arbetsgivaravgiften för dem under 23. Vi ville skruva på reformen, så delvis har vi lyssnat på kritiken och gjort reformen än mer träffsäker.

Låt oss säga att C går framåt och ­Alliansen vinner valet. Vilka ministerposter tycker du skulle passa er?

– Dels skulle jag vilja behålla de ministerposter som vi har. Dels tycker jag ­också att den politik vi har på jobbområdet gör att posten som arbetsmarknadsminister är intressant.

Vad skulle skillnaden bli jämfört med en centerpartist som arbetsmarknadsminister?

– Vi har som parti en väldigt tydlig ­jobb­agenda med reformer för att sänka trösklarna så att fler kan få jobb. Vi tror ju inte på arbetsmarknadsutbildning på det sättet. Vi tror att sänkta kostnader för att ­skapa riktiga jobb är en väg framåt. Men det handlar också om att göra om ­Arbetsförmedlingen i grunden. Nu är vi fyra partier i regeringen och jag tycker att den nuvarande arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) är oerhört ­duktig i det hon gör, men det är klart att om vi skulle öka antalet ministrar är den posten intressant för oss. Men det är inte jag som ska ha den om det blir aktuellt.

Kan du själv tänka dig en annan ­ministerpost längre fram i din karriär?

– Jag brinner verkligen för entreprenörskap och små­företagarfrågor. Posten som näringsminister är både otroligt intressant och engagerar mig väldigt ­mycket. Jag är väldigt glad och stolt över att få inneha den.

’Med min man Calle kan jag prata om allt’

Foto: Annie Lööf med sin make Calle.

Vem är din bästa vän?

– Det är min man Calle. Vi delar allt, både tuffa och roliga dagar. Honom kan jag prata med allt om.

När är du som ­lyck­ligast?

– När jag är hemma i Maramö och får leka med min systerson Melvin som är ett och ett halvt år. Han är en riktig stjärna.

Vad gjorde dig riktigt arg senast?

– Resultaten i granskningen som visade att var fjärde leksak innehåller gifter. Det här var precis när jag höll på att köpa julklappar, bland annat till Melvin. Man blir så fruktansvärt irriterad när man som konsument inte får veta vad de innehåller.

Hur hanterar du stress?

– Det handlar ganska mycket om att hitta egentid. Vissa veckor är svåra, andra är bättre. Det handlar om att jag springer, går på gymmet, läser en bok eller bara bryter av någon timme.

Hur tror du att ditt liv kommer se ut när du är pensionär?

– Jag tror det kommer dröja väldigt länge innan jag blir pensionär. Jag tror att de som i dag är unga kommer ha en betydligt högre pensionsålder än dagens pensionärer. Jag hoppas jag mår bra och har ett jobb som jag ­tycker är roligt och stimulerande och att jag har väldigt många barnbarn.
 

Namn: Annie Lööf.

Yrke: Partiledare (C) och näringsminister.

Ålder: 30. Bor: Nacka.

Familj: ­Maken ­Carl-Johan.

Inkomst: 158 083 kronor/månad. I det ingår 121 000 kronor/månad som statsrådsarvode plus 37 083 kronor/månad i partiledararvode.

ARTIKELN HANDLAR OM