Lärarkatastrof i NO-ämnen och matematik
Antalet sökande till lärarutbildningar i flera naturvetenskapliga ämnen är alarmerande låg.
Vissa ämnen kommer helt ställas in,
”Omfattande åtgärder måste till för att Sverige ska kunna leva vidare som en kunskapsnation”, skriver elva medlemmar i Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp på DN Debatt idag.
Det är i samband med den senaste Pisaundersökningen som Kungliga vetenskapsakademien har noterat en svag rekrytering inom matematik, naturvetenskap och teknik.
Under hösten 2013 har man sett ”med bestörtning” hur mycket få har förstahandssökt till lärarutbildningarna för högstadiet i dessa ämnen.
Till exempel sökte endast 12 till kemiutbildningen. Våren 2014 är siffran för biologi nere på 3.
Antalet förstahandssökande är inte avgörande för hur många som till slut läser kurserna, men ger en bild av intresset.
I ämnena kemi, teknik och fysik har så få sökande att inga kurser kommer att ges.
Författarna beskriver i artikeln situationen som katastrofal och menar att omfattande åtgärder måste till för att Sverige ska fortsätta att vara en kunskapsnation.
Utbildas för få
Författarna skriver att dagens situation är resultatet av att flera regeringar, av olika politisk färg, inte tagit allvarligt på de varningar som ringt under en lång tid.
Till exempel, skriver man, kan situationen med Sveriges dåliga resultat i Pisaundersökningen ha bakgrund i att lärare på högstadiet inte alltid har utbildning i det ämne de undervisar i.
Bristen på utbildade lärare är extra allvarlig eftersom vi i Sverige står för stora pensionavgångar. SKL och fackförbunden räknar med att det kommer saknas tiotusentals lärare inom tio är. I grundskolan går just nu 350 NO-lärare i pension varje år, samtidigt som det utbildas färre än 30, skriver artikelförfattarna.
Ämnen kan ”utrotas”
Lärarnas riksförbund är rädda att kemi, fysik och teknik helt kommer att ”utrotas” från svenska skolor, om inte krafttag tas på en gång, skriver författarna. De menar att ämnena är nödvändiga för framtida ingenjörer och forskare.
Kravet på lärarlegitimation har synliggjort problemen och kan på sikt förhoppningsvis leda till högre löner för lärarna, vilket skulle göra yrket mer attraktiv. Också pedagogikutbildningar för redan ämneskunniga personer kan vara effektiva, skriver artikelförfattarna.
”Elever väljer bort yrket”
De menar dock att det inte räcker och föreslår att regeringen snabbutreder bland annat följande tre åtgärder:
1. Insatser för att ge lärare löner och arbetsförhållanden som ligger på samma nivå som andra jobb inom samma ämnen.
2. Införande av en ettårig lärarutbildning för disputerande naturvetare. Utbildningen ska vara betald av staten.
3. En översyn av lärarutbildningarna där varje ämneskategori synas var för sig.
Att lönerna har halkat efter andra jämförbara yrken gör att kvalificerade studenter väljer bort läraryrket, skriver artikelförfattarna.
De skriver också att de stöder ett förslag om en oberoende expertutredning/kommission tillsätts omedelbart. Den ska ha bred expertis och på vetenskaplig grund föreslå konkreta förändringar för att bryta nedåtgången för den svenska skolan.
De som skriver artikeln på DN Debatt är:
Bengt Gustafsson, professor emeritus Uppsala universitet
Jan-Eric Gustafsson, professor Göteborgs universitet
Thors Hans Hansson, professor Stockholms universitet
Sven-Olof Holmgren, professor emeritus Stockholms universitet
Per-Olof Hulth, professor emeritus Stockholms universitet
Lena Kjellén, professor Uppsala universitet
Per Kornhall, skolstrateg Upplands Väsby kommun
Dan Larhammar, professor Uppsala universitet
Britt Lindahl, lektor högskolan Kristianstad
Ulf Lindahl, professor emeritus Uppsala universitet
Elisabet Nihlfors, dekanus Uppsala universitet
Samtliga är medlemmar i Kungl. vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola