Juni – en riktig dundermånad

avAnna Alexandersson

Publicerad:
Uppdaterad:

SMHI räknade rekordet 41 000 blixtar – på en dag

Blixtbild Åskoväder lyste med kraftiga blixtar upp Mora i Dalarna i juli förra året.
Foto: Kenny Åström

Blixtar och dunder magiska under.

I alla tider har vi människor fascinerats och skrämts av mullret och elstötarna från ovan.

Årets juni kommer gå till historien som en riktig dundermånad – och värst var 7 juni.

Det har dundrat ifrån norr till söder denna sommar – även om det generellt över tid är mycket vanligare med åskoväder på västkusten (25-30 dagar per år) än i Lapplandsfjällen (1-3), visar SMHI:s blixtlokaliseringssystemet startat 2002.

Juni gick åskans tecken

När värmeböljan som avslutade maj pressades bort av en kallfront från nordväst blev det startskottet på den åskrikaste månaden på många år. Normalt är juli och augusti mest bullriga och blixtrande men i år kan juni slå sommarkompisarna, enligt Weine Josefsson på SMHI.

Klart är att medeltemperaturen och nederbörden har ökat i Sverige och enligt många experter ändras klimat på grund av människors påverkan. Värme och fukt är dessutom två nödvändiga förutsättningar för att åskoväder ska uppstå.

Extremväder blir vanligare

Väderprofilen Martin Hedberg, meteorolog på Klart.se, säger att extremväder kommer att bli vanligare på jorden men han framhåller att det är svårt att säga hur extremt det kommer bli – och vilka platser som drabbas.

– Man kan förvänta sig det i samband med klimatförändringar. Atmosfären innehåller mer energi i dag än för 10 och 20 år sedan och då märks det genom mer nederbörd.

Blixtrekord 7 juni

Toppnoteringen i antal urladdningar i himlen sattes 7 juni när gränzonen mellanvarma och kalla luftmassor delade landet i en östlig och västlig del. I det inre av Sverige från Skåne upp till Lappland brakade åskvädret loss.

SMHI noterade 41 000 blixtar över Sverige under ett enda dygn, högst antal sedan dagens mätsystem togs i bruk 2002.

Rekordet från 1992 på 32 000 blixtar i södra och mellersta Sverige tycks alltså ha slagits med råge.

– Det är fascinerande att vara med och uppleva förändringarna men skrämmande för att vi påverkar klimatförändringen men inte kan styra det. Det är som att sitta i högersitsen på en bil och rycka i ratten. Om förändringar blir för stora och farliga går det inte att backa naturen, säger Martin Hedberg, meteorolog på Klart.se.

Den 10 juni hade åskovädret mattats av, enligt SMHI, men blixten orsakade strömavbrott i Götaland och skyfall på många håll. Ulricehamn fick 36 mm regn. I Norrland var det värmebölja med 30 grader och sol på flera håll. Markusvinsa i norra Norrbotten noterade landet högsta temperatur i juni med svettiga 33,5 grader.

Tromber och åska är släkt

Få norrlänningar glömmer dock tromberna och fallvindarna i början av juni. Tromber och åskoväder har faktiskt samma moder. De skapas genom fukt och värme, negativa och positiva elektriska spänningar och föds när det blir en ordentlig urladdning.

– Ja, det hänger ihop. Bymolnen genererar både tromber och åska. Det kan vara samtidigt, säger Emil Björck, meteorolog på SMHI.

Blixten dödar varje år

Åska förekommer under hela dygnet men vanligast är klockan 16-17 svensk sommartid – när marken har blivit uppvärmd.

Bra skydd har du i en bil där blixtens kraft följer plåten om den slår ner. Undvik däremot flaggstänger och träd som kan locka till sig blixten och sprida den till människor nära. I genomsnitt dör en människa varje år när blixten slår ner.

Tvärtom mot vad många tror är det blixten som kommer först och knallen sen, den hörs när luften utvidgats explosionsartat av värmen som bildats.

– Temperaturen i en blixt värms upp till 30 000 grader. I en typiskt blixt kan det finnas tillräckligt med energi för att driva en 100 Watts glödlampa i 23 dagar, förklarar Emil Björck på SMHI.

Fotnot: SMHI har utifrån sitt  blixtlokaliseringssystem tagit fram kartor över antalet åskdagar och antalet blixturladdningar för varje år och månad sedan 2002.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Väder

SMHI