Sara: Allt är mitt fel

NYHETER

Aftonbladet i samtal med barnflickan i går: Jag tänker mycket på barnen och Alexandra

1 av 2 | Foto: PASTORN OCH BARNFLICKAN Hon var under lång tid barnflicka hos Helge Fossmo, till vänster. Nu funderar Sara Svensson, till höger, på hur hon skulle reagera om hon skulle möta honom igen. Kanske skulle Pastorn åter få makt över henne.

Sara Svensson är lättad. Hon har fått sin dom. Hon kommer att få vård. Men samtidigt är hon djupt sorgsen. Ångerfull, olycklig - och rädd för att åter hamna i pastorns våld.

Aftonbladet har haft ett långt samtal med barnflickan och hennes pappa.

Hennes röst är spröd och hon gråter när hon talar om allt lidande hon förstår att hon orsakat människor hon verkligen älskade i Knutby.

- Jag tänker så mycket på pastorns barn och på deras mamma Alexandra. Jag ville ju inte att hon skulle dö. Och inte att Daniel skulle skadas.

Gång på gång säger hon att hon ångrar sig, att allt skulle ha varit ogjort.

Vi sitter hemma hos Sara Svenssons pappa. Han ringer upp dottern på sjukhuset där hon nu befinner sig. Samtalet mellan de båda är gripande. De står varandra oerhört nära, de har försökt stötta varandra under den pressande tiden efter Knutbytragedin.

"Jag är så ledsen"

- Pappa, pappa, jag är så ledsen över det som hänt, allt är mitt fel - också att Helge åkte fast. Det var ju mina uppgifter som gjorde att han blev dömd.

- Jag ville inte sätta dit honom.

Rösten sviktar när hon medger att hon fortfarande är rädd för hur hon skulle reagera om hon träffade Helge Fossmo. Kanske skulle han kunna få makt över henne igen.

- Jo ... kanske, jag är inte säker på hur det skulle gå.

Samtidigt inser hon att hon blev styrd, att sanningen till slut kom i kapp pastorn och avslöjade hans mordplanering.

Sara säger det flera gånger:

- Jag är ju ingen kallhamrad mördare. Det var inte jag som gjorde det - jag var hans redskap!

Hon säger att hon tycker det är jobbigt att Helge lagt hela skulden på henne.

Efter rättegången har hon fått läsa tidningar och se på teve, hon vet att hon har beskrivits som mördare. Men återigen: hon känner inte igen sig som kallhamrad.

Aldrig mera Knutby

Hon förstår att hon är sjuk och hon är tacksam över att hon nu kommer att få vård.

Vi pratar lite om framtiden och att många i samhället där hon växte upp tänker på henne och har uttryckt att hon alltid är välkommen hem igen.

- Alla där hemma är så snälla, det håller mig uppe, säger hon.

Har du funderat över om du skulle kunna tänka dig att bo i Knutby igen?

- Nej, nej, jag vill aldrig dit mera.

Att livet där är totalt förändrat har hon klart för sig. Också att Knutby blivit en turistattraktion.

- Det är sorgligt, jag blir ledsen när jag tänker på det.

Sara Svensson har fått mängder av erbjudanden om att berätta sin historia, att framträda i teve och andra media.

Men så kommer inte att ske, hon vill inte, hon tycker att hon behöver lugn och ro nu. Det beslutet bekräftas också av hennes advokat Christer Söderberg.

"Jag behöver vård"

Hon vädjar åter om att få vara ifred, att inte bli störd av andra media som vill tala med henne.

Det här samtalet är det enda undantaget Sara Svensson kommer att göra och det hon säger till Aftonbladet får andra media gärna återge.

Innan vi avslutar samtalet säger Sara:

- Jag har insett att jag behöver vård, det känns bra så här.

Ebba von Essen, Kai Rehn