Unionen öppnar för sänkta löner

Publicerad:
Uppdaterad:

Kan drabba halv miljon anställda i industrin

Nu är det fritt fram att sänka lön och arbetstid för en halv miljon anställda i industrin.

Tjänstemannafacket Unionen tvingas som sista fack efter en stämning i AD att öppna för lokala krisavtal.

IF Metalls 310 000 yrkesverksamma medlemmar har gjort det. Sveriges ingenjörer indirekt. Nu tvingas även tjänstemannafacket Unionen med dess omkring 100 000 medlemmar i den berörda industrin att vända under galgen. Alla säger de okej till sänkt lön och arbetstid i lokala krisavtal för att sänka företagens kostnader och rädda jobb i den svenska industrin.

Därmed har arbetsgivarna besegrat den sista motståndsfickan.

Att även Unionen inför en befarad förlust i Arbetsdomstolen tvingas godta arbetsgivarnas propåer öppnar för en stridare ström av krisavtal, tror Bengt Huldt, vd på arbetsgivarorganisationen Stål och Metall. På vissa håll har förhandlingarna även med IF Metall gått i stå eftersom överenskommelserna byggt på att alla, tjänstemän och arbetare, ska skriva på krisavtalen.

– Det här underlättar hela processen, säger Bengt Huldt.

"Löser inga problem"

Hittills har närmare 200 företag skrivit under lokala krisavtal med IF Metall. Unionen uppskattar att det för dess del rör sig om en handfull överenskommelser, i många fall under stort rabalder och i strid med uppfattningen på förbundskontoret i Stockholm.

Unionen har varit hårdnackad motståndare till sänkt lön i kombination med sänkt arbetstid i ett centralt krisavtal med arbetsgivarna, liknande det som IF Metall tecknat där arbetsgivaren efter lokala överenskommelser får rätt att sänka lönen med som mest 20 procent samtidigt som arbetstiden kortas i motsvarande mån.

På det planet har tjänstemannafacket inte ändrat uppfattning.

– Vår inställning ligger fast, det här löser inga problem och vi rekommenderar ingen att gå med på sådana här överenskommelser, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.

Juridisk tolkning

Men sedan tre stora arbetsgivarorganisationer med Teknikföretagen i spetsen stämt Unionen inför Arbetsdomstolen för att få klarhet i vad kollektivavtalet säger har facket indirekt gett med sig. Det är okej med lokala uppgörelser där lönen sänks i kombination med sänkt arbetstid. Det står alltså inte i strid med kollektivavtalet.

– Det är en strikt juridisk tolkning, säger Fahlberg.

Däremot är det inte tillåtet att enbart sänka lönen, slår hon fast. Därmed drar arbetsgivarna tillbaka stämningen i Arbetsdomstolen.

Hos tjänstemannaarbetsgivarna Almega förändrar fackens inställning till krisavtalen ingenting. I tjänsteföretagen sker i krisens spår massor av lokala översyner av lönesystem och liknande varje dag. Något hårdnackat fackligt motstånd eller arga företagare som kräver mer stöter Almega inte på, enligt vd Jonas Milton.

– Facken har en starkare roll i den traditionella industrin, säger Milton som förklaring till skillnaderna.

TT

Publicerad: