Nyheter

Många drunknade i juli – fortsatt dyster trend

Av: 

TT

Hittills har 75 personer omkommit i drunkningsolyckor i Sverige i år, varav 26 miste livet i juli. Arkivbild.
Hittills har 75 personer omkommit i drunkningsolyckor i Sverige i år, varav 26 miste livet i juli. Arkivbild.

NYHETER

I juli miste 26 personer livet i drunkningsolyckor i Sverige, vilket är en ökning med 15 personer jämfört med samma månad i fjol.

Därmed fortsätter den dystra trenden för helåret – och redan har nästan lika många omkommit som under hela förra året.

Det har varit ett mörkt år för svensk drunkningsstatistik. Fram till den sista juli har totalt 75 personer dött under året, vilket är 21 fler än motsvarande period förra året och bara två från det totala antalet 2020.

Alldeles för många, klargör Mikael Olausson, vattensäkerhetsansvarig på Svenska livräddningssällskapet (SLS).

– Vad som är speciellt i år är att vi haft två månader i rad med relativt jämna och höga siffror. Det driver upp totalsiffran fram till sista juli och gör att vi snart är uppe på samma siffror som vi hade för hela förra året, säger han.

Flest män

Bara i juli dog 26 personer, varav 13 på kommunala friluftsbad. Tolv av olyckorna inträffade i en insjö och sex i havet. Resterande skedde i älv, å, bassäng, pool och damm. Majoriteten av de omkomna – 18 personer – är män, fem är kvinnor och två är pojkar, endast fem och ett år gamla medan uppgift saknas i statistiken om en person.

– Det är en kraftig ökning från i fjol. Däremot sticker det inte ut nämnvärt jämfört med andra julimånader under 2000-talet. Det ligger ungefär på snittet. Man kan säga att förra årets juli var ett undantag, då det var så få, säger Olausson.

Medeltalet för omkomna i juli under 2000-talet är 24.

Att det sker så många olyckor i juli beror mycket på vädret. Vid kraftiga högtryck lockas många ut till vattnet för att svalka sig.

Dessutom är juli en populär semestermånad, vilket innebär att folk har tid att tillbringa på badplatser, i fiskebåtar och rent allmänt i naturen nära vatten.

Kräver kartläggning

De flesta drunkningsolyckorna går sannolikt att förhindra, enligt SLS.

– Vi kan inte bara konstatera år efter år att det är på det här sättet, utan vi behöver se till att det här får ett stopp, säger Olausson.

SLS pekar på tre huvudsakliga åtgärder för att få ned statistiken till nästa år:

En är att kommunerna behöver göra sin hemläxa när det kommer till kartläggning av faror och lokala förutsättningar på badplatser.

En annan åtgärd är att de bör föra upp informationen till invånarna och besökarna. Dels ett varsel om vad man bör tänka på, dels en uppmaning om hur man ska bete sig och vad man ska göra om olyckan är framme.

– Vi menar att det saknas i dag, säger Olausson.

Vill ha hjärtstartare

En tredje åtgärd är att se till att rätt utrustning är på plats (exempelvis skyddsräcken och livbojar).

Vidare pekar SLS på behovet av hjärtstartare.

– Det är helt avgörande om man ska kunna återuppliva en person som drabbats av hjärtstopp på grund av syrebrist, säger Mikael Olausson och tillägger:

– Dessutom är det motiverat att ställa livräddare och badvärdar på många badplatser. De är väldigt goda ambassadörer för vattensäkerhet och kan främja och förebygga de flesta olyckorna. De kan också ingripa om olyckan är framme.

Därtill måste andra vattennära områden säkras upp, enligt SLS. Flera olyckor sker då personer som inte hade för avsikt att bada hamnar i vatten.

ANNONS EXTERN LÄNK

Just nu upp till 50 % på utvalda glas hos Cervera – handla här

Cervera

Publisert: