Så väljs de svåra orden till högskoleprovet

avTT

Foto: Henrik Montgomery/TT
På söndag skrivs högskoleprovet runt om i Sverige. Över 50 000 har anmält sig till höstens prov. Arkivbild.

Utblottad, celiaki och patina är några av de senaste årens svåraste ord i högskoleprovet.

Till söndagens prov hade nästan 52 000 personer anmält sig för att testa sina ordkunskaper på 21 universitet och högskolor runtom i landet.

Aladåb, hårdragen och förorättad är även de ord som flest provskrivare haft fel på i de senaste årens högskoleprov.

– I våras var det orden grift och fullvärdig som blev svårast, säger Maria Johansson, provutvecklare vid Umeå universitet.

– Ett ords svårighet beror delvis på svarsalternativen, man kan medvetet göra ord både svårare och lättare genom att ändra på svarsalternativen, fortsätter hon.

51 556 personer var anmälda till söndagens prov för att testa sina kunskaper i bland annat ordförståelse, matematik och läsförståelse. Det är 2 272 fler anmälningar än förra hösten. Provet kan göras på fem orter utomlands, förutom de svenska lärosätena.

Hur många som faktiskt skrev provet står klart först när resultaten publiceras den 26 november, men Universitets- och högskolerådet (UHR) räknar med ett bortfall på runt tio procent. Det innebär cirka 47 000 provskrivare den här gången.

Mix av innehåll

Maria Johansson har varit med och utformat högskoleprovets orddel i flera år. Underlaget till nya orddelar i proven tas bland annat fram genom att testa olika ord och uppgifter på provdeltagarna under provdagen.

– Alla provdeltagare på provdagen gör ett extra häfte med utprövningsuppgifter som testas för att vi ska se hur svåra de är, om det är skillnad mellan tjejer och killar eller i ålder – är det de yngre eller äldre som kan ordet.

– Vi får väldigt bra data på våra uppgifter och det är den data som vi sedan använder när vi bygger provet.

När hon och hennes kollegor sedan sätter ihop orddelen till nya prov plockar de från banken av utprövade ord. De försöker samtidigt göra så varierade uppgifter som möjligt med en spridning i svårighetsgraden, säger Maria Johansson.

– Sedan försöker vi också ha en mix av innehåll, vi har något vårdord, något ord från samhällskunskap och något från teknik.

När provets orddel satts ihop granskas det av språkvetare. Därefter görs ofta några ändringar innan det är helt klart.

– Det är som ett pussel man lägger när man sätter ihop provet. Det får inte finnas ord som förekommer i något annat prov eller som förklaras i något av de andra delproven.

"Ord glider iväg"

TT: Vad är det svåraste med att utforma orddelen i provet?

– Det är att verkligen noggrant kolla upp att ordet inte ändrat betydelse. En del ord glider i väg och börjar användas på ett nytt sätt.

Antalet anmälda till höstens högskoleprov har ökat med 4,6 procent jämfört med förra hösten, enligt statistik från UHR. Samtidigt har antalet som söker till högre utbildningar ökat, både under hösten 2019 och våren 2020, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR.

– I och med att fler söker till högskolan brukar det också innebära att fler väljer att göra högskoleprovet.

Totalt 21 universitet och högskolor anordnar högskoleprovet.

TT: Vilka åtgärder har ni vidtagit för att stävja eventuellt fusk inför söndagens högskoleprov?

– Vi har genomgående under åren förstärkt vissa saker. Proven är både inplastade och kuverterade för att man inte ska kunna öppna dem och kunna försluta kuverten igen.

– Provanordnare har också förstärkt sin hantering före provet och hur man delar ut provet till de olika lokalerna, säger Kuosmanen.