Skogsbränder

Brandkatastrofen gav lyft för naturen

avTT

1 av 4 | Foto: SLU
I den stora skogsbranden i Västmanland 2014 förstördes 13 000 hektar skog. Värden för miljontals kronor gick, bokstavligen, upp i rök. Under den femte och mest intensiva dagen spred sig elden via trädkronorna med en hastighet av 80 meter per minut. Bilden är från ett annat tillfälle.

Ett flertal skogs- och gräsbränder har redan härjat landet, framför allt i södra Sverige. Med den stora branden i Västmanland för fem år sedan som utgångspunkt kan dock forskare visa att en skogsbrand inte alls behöver vara en katastrof. Åtminstone inte för naturen.

Förra sommaren, då torkan resulterade i milsvida skogsbränder, är fortfarande i färskt minne hos många. Rädslan för att något liknande ska hända igen är påtaglig. Inte minst bland alla skogsägare, eftersom bränderna resulterade i att skog för miljontals kronor bokstavligen gick upp i rök.

Ur ett ekologiskt perspektiv behöver en skogsbrand dock inte vara en katastrof. Snarare tvärtom.

Det visar en sammanställning av utvecklingen i det stora skogsområdet som brann i Västmanland 2014 och som nu presenteras av forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Unik möjlighet

Det unika med området, säger Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, är att 60 procent har avsatts för fri utveckling i ett reservat respektive en ekopark där det, om hundratals år, kommer att växa urskog.

– Det är ett gigantiskt område som nu ger oss en unik möjlighet att studera hur naturen kommer tillbaka efter en sådan här händelse, vilket är viktig kunskap, inte minst om sådana här bränder kommer att bli vanligare i framtiden, säger hon.

Till en början såg det dock mörkt ut. Skogsbranden i Västmanland var den största på minst ett sekel. Under den femte och mest intensiva dagen spred sig elden via trädkronorna med en hastighet av 80 meter per minut. Totalt brann 13 000 hektar skog upp, var av 8 000 hektar nu har skyddats.

Rök och aska

På några dagar hade alltså ett helt landskap med väldigt mycket biomassa förvandlats till rök och aska.

– Det innebär att den tillgängliga födan för nästan alla organismer hade försvunnit. Det blir en drastisk nedgång i biodiversiteten, men då öppnar sig dörren för nya arter som kan klara av den här miljön, säger Grzegorz Mikusinski, docent vid SLU.

För det dröjde inte länge innan helt nya arter dök upp. Redan första sommaren efter branden blommade tiotusentals exemplar av den i Västmanland mycket ovanliga svedjenävan. Sommaren därefter häckade den sällsynta tretåiga hackspetten som hade lockats dit av alla de insekter som invaderat området. Trädlärka och buskskvätta har också blivit vanligare.

Grzegorz Mikusinski tror att vi även kommer att få se en liten population mycket ovanliga vitryggig hackspett i området.

Högt torn

I dag täcks marken till stora delar av tiotusentals unga björkar, aspar och sälgar, som växer bland de sönderbrända stammarna varav många fortfarande står upp. Den tidigare barrskogen håller alltså på att förvandlas till en lövskog.

– I Svenskt skogsbruk har vi prioriterat tall och gran, medan löv varit ovanligt. Men i den skyddade delen kommer lövträd att vara dominerande de kommande 100 till 150 åren. Därefter kommer barrskogen att ta över mer och mer, säger Grzegorz Mikusinski.

Lena Gustafsson beskriver utvecklingen av området sedan branden som "explosionsartad".

– Eftersom området är så unikt har många besökare också hittat hit, vilket har gynnat bygden. Inte minst tack vare länsstyrelsen, som direkt förstod värdet av detta och snabbt byggde ett jättefint torn där man kan se flera kilometer. Sådant är också viktigt, att informera och göra området tillgängligt, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM