Polismyndigheten

Sekretess inte ett hinder i kampen mot gängen

Av: 

TT

NYHETER

Sekretessen mellan socialtjänst och polis har länge beskrivits som ett hinder i kampen mot nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk. Nu har regeringen kommit fram till att någon lagändring egentligen inte behövs.

Poliser och socialsekreterare i utsatta områden har länge vädjat om en uppluckring av sekretesslagstiftningen, för att göra det lättare att samverka och dela information om barn och unga som riskerar att dras in i gängkriminalitet och en kriminell livsstil.

Myndigheternas seghet att dela information med varandra är känd och utnyttjas av de kriminella nätverken, som satt unga i frontlinjen för öppen droghandel och grova våldsbrott.

– Det får inte vara så att vi vet saker och ting som inte används för att hindra unga människor att dras in i gängkriminalitet, säger inrikesminister Mikael Damberg till TT.

Nu har det visat sig att det trots allt varit fritt fram för myndigheterna att dela information med varandra.

Inga problem

Sedan 2013 finns en regel som säger att socialtjänsten i en kommun i vissa fall får bryta sekretessen och lämna uppgifter vidare till polisen om unga under 21 år, för att förhindra brott.

2019 gav regeringen ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att utreda hur den regeln används och om kunskap om den finns. Utredningen blev klar i slutet av februari i år.

– De kom fram till, ihop med Polismyndigheten och Socialstyrelsen, att man inte behöver några nya regler när det gäller barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet. Det finns möjligheter i lagstiftningen att dela information, säger Mikael Damberg.

TT: Så det finns inga problem i dag som hindrar socialsekreterare och polis att dela information när det gäller unga brottslingar?

– Nej, det är vad myndigheterna har kommit fram till när man har gått igenom den här frågan.

Olika tolkningar

Rapporten är bland annat baserad på en enkätundersökning riktad till poliser och enhetschefer vid socialtjänster involverade i brottsförebyggande samverkan. 62 procent av de tillfrågade poliserna och 47 procent av enhetscheferna inom socialtjänsten uppger att de har upplevt sekretess som ett problem det senaste året.

Rapporten slår fast att kunskapsbrist, osäkerhet och olika tolkningar kring befintlig lagstiftning ofta ställer till det. Slutsatsen är att avsaknaden av vägledning för hur lagen ska tillämpas ligger bakom den frustration som många poliser och socialsekreterare ger uttryck för.

Dessutom saknas vägledande praxis, eftersom informationen ofta behövs för att lösa en akut situation och därför inte prövas rättsligt. I många fall leder osäkerheten till att viktig information inte delas alls, för att man ”tar det säkra före det osäkra”, konstaterar rapporten.

Brå har rekommenderat berörda myndigheter, som Socialstyrelsen, Skolverket, Polismyndigheten och Statens institutionsstyrelse, att ta fram tydligare riktlinjer för hur de sekretessbrytande bestämmelserna ska tolkas i det vardagliga arbetet.

– Nu gör de ett gemensamt jobb för att informera inte minst kommunerna, men också polisen, om hur man kan jobba och dela information med varandra, säger Mikael Damberg.

Högen växer

Norra Botkyrka söder om Stockholm är utpekat av polisen som ett särskilt utsatt område. Här har polisen fått extra resurser för att öka takten mot den organiserade brottsligheten.

– När vi blir mer offensiva rapporterar vi oro för flera unga. Då växer högen hos andra myndigheter. Därför är det viktigt att vi håller samma takt, säger Martin Lazar, kommunpolis med ansvar för det brottsförebyggande arbetet i Botkyrka.

För att inte arbeta i stuprör har Botkyrka kommun och Botkyrkapolisen startat ett ”våldspreventivt center”, där polisen och socialtjänsten flyttat in under ett och samma tak. Syftet är att dela lägesbilder och samla resurser mot unga som står på branten.

– Vi är i dag trygga med hur vi utbyter information i Botkyrka. Det som tog alldeles för lång tid förr går snabbare i dag, säger Lazar.

Bromsar takten

Men kriminella nätverk rör sig över kommungränser.

– Problemet kvarstår i andra kommuner. Min uppfattning är att sekretessen ibland används för att bromsa takten för att mäkta med. Även om viljan finns där, saknas resurser att lyfta på alla stenar.

Glappet handlar också om straff och konsekvenser, anser han.

– Socialtjänsten måste ofta tömma hela verktygslådan av frivilliga åtgärder innan man tar till tvång. Under tiden fortsätter barnet att begå brott och etablerar sig i ett kriminellt nätverk.

– Har man föräldrar som själva tar avstånd till myndigheter, då finns heller inget hopp i motiverande samtal.

ANNONS EXTERN LÄNK

Dela julkänslan och låt julen blomma – skicka ett blombud med Interflora här!

Interflora

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Polismyndigheten

Skolverket