Alla är eniga: ”Krävs en lagändring”

Det svenska anhörigstödet är otillräckligt.
- Medberoende borde bli en diagnos och sociallagstiftningen måste skärpas, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.
NYHETER

Forskare och anhöriga är eniga:

Det svenska anhörigstödet är otillräckligt.

- Medberoende borde bli en diagnos och sociallagstiftningen måste skärpas, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.

Hundratals anhöriga har hört av sig till Aftonbladet och vädjat om hjälp. Berättelserna är många gånger hårresande. Och budskapet är i de allra flesta fall: Vi mår dåligt, men ingen ser oss.

Samtidigt visar både Socialstyrelsens och vår egen kartläggning att anhörighjälpen skiljer sig åt mellan kommunerna. Var tredje kommun saknar rutiner för att hjälpa medberoende anhöriga till missbrukare.

Och sämst är de på att hjälpa barnen.

Det är alltså var man bor som avgör - inte hur man mår.

Fred Nyberg, professor i beroendeforskning, har kämpat i många år för att få upp anhörigproblematiken på agendan. Han menar att det politiska intresset har varit svalt.

- Den här frågan har inte aktualiserats på socialdepartementet på många, många år. Jag har suttit som rådgivare för två regeringar, och vi har alltså omkring en miljon missbrukare, och runt dem, fyra gånger så många anhöriga i Sverige. Men väldigt lite görs.

Fred Nyberg tycker att det är dags att medberoende, som det definieras, blir en egen diagnos - eftersom det skulle göra det enklare att få hjälp.

- Då skulle man bli tvungen att erbjuda hjälp och intressera sig mer för hur medberoendeproblematiken yttrar sig. Det man inte förstår är att personer som lever i en nära relation till missbrukare blir deprimerade, får ångest och triskerar ta livet av sig i högre utsträckning än andra. De riskerar dessutom att utveckla ett eget missbruk, om ingenting görs. Skulle vi börja se dessa personer som individer med en egen problematik gör vi samhället en stor tjänst. 

Han tar upp Pisa-resultatet som ett exempel på hur politiker skjuter bredvid målet och bortser ifrån hur den psykiska ohälsan bland barn påverkar skolresultatet.

- Det spelar ju ingen roll hur många skickliga lärare vi har i det här landet om vi inte vågar titta närmare på hur barnen mår och hur deras hemförhållanden ser ut. Den aspekten av de försämrade skolresultaten nämndes inte ens under valrörelsen. Och ändå vet vi att många barn växer upp i missbruksmiljöer och att det påverkar skolresultaten negativt.

Förutom att förtydliga lagen och göra medberoende till en diagnos behövs mer forskning, menar Fred Nyberg.

- Kunskapen kring hur personer som lever i ett medberoende mår, är minst sagt bristfällig. Och ändå är frågan vital och angår oss alla.

Eller som signaturen Överlevare skriver i ett  mejl till Aftonbladet:

"Det här är en arvssynd som måste få ett slut. Mina föräldrar dog av sitt missbruk, min bror söp ihjäl sig och jag gifte mig med en spelmissbrukare. Missbruk och medberoende är en pestsmitta som går i arv. Varför får det bara fortsätta smutsa ner generation efter generation?"

Läsarnas vittnesmål - så har vi påverkats att leva bredvid missbruket