Släktforskning hett spår för kalla fall

Foto: Shawn Hempel
Dna-tester som skickats in av släktforskare kan på sikt bli ett hjälpmedel även för den svenska polisen. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Sökningarna i de egna dna-registren är bara början. Nu vill polisen använda även dna-databaser från släktforskningen för att lösa grova brott.

– Dna kan vara en väldigt stark teknik för oss, säger Bo Lundqvist på kalla fall-gruppen i region Syd.

Den så kallade familjesökningen i polisens dna-register, som används för att spåra misstänkta brottslingar via möjliga släktingar, är tillåten sedan den 1 januari. Men polisen vill gå längre än så.

På NFC (Nationellt forensiskt centrum) är ett pilotprojekt på gång för att se om de kommersiella dna-databaserna i släktforskningsvärlden är ett alternativ för att hitta grova brottslingar.

Dubbelmordet i Linköping 2004 är enligt utredarna ett fall som är aktuellt för pilotförsöket. Samtidigt förbereder polisens kalla fall-grupp i region Syd ett eget försök, i samarbete med Rättsmedicinalverket.

– Vi har ett ärende som vi satte i gång i höstas, som handlar om den så kallade Ekebymannen. Han hittades död utanför Ekeby i Skåne 2003, ett brottsoffer alltså, säger Bo Lundqvist på kalla fall-gruppen.

– Sedan har vi i alla fall två offer till som inte är identifierade och också kan bli aktuella.

"Flera generationer"

Det finns drygt 160 000 personer i de svenska dna-registren som NFC har hand om. Om vägen till släktforskningsdatabaserna öppnas upp, med resultat från hela världen, handlar det om många miljoner personer.

En av fördelarna med de kommersiella databaserna är även att en betydligt större del av dna:t jämförs där.

– De här släktforskningsdatabaserna har ju flera hundra tusen så kallade markörer. Vi tittar på 15 i familjesökningen, säger Ricky Ansell, chef för biologisektionen på NFC.

– Så medan vi tittar på föräldrar, barn och syskon kan de gå tillbaka flera generationer.

Hittade seriemördare

Det kan finnas en del etiska och juridiska komplikationer med att använda de kommersiella registren. De olika företagens användaravtal kan exempelvis begränsa vad dna-profilerna kan användas till.

Men det finns också sajter, som gratistjänsten Gedmatch, där det är helt öppet för polisen att försöka. Så greps till exempel mannen som misstänks vara seriemördaren "Golden State Killer" (Golden State-mördaren) i fjol. Mannen, som är i 70-årsåldern nu, misstänks för en lång rad mord och våldtäkter i Kalifornien på 1970- och 80-talet och hittades till slut via en dna-träff på en släkting.

Bo Lundqvist kommer att ta hjälp av en släktforskningsexpert för att analysera svaren om Ekebymannen. Men på sikt tror han att polisen kommer att anställa egna experter.

– Absolut. Fortsätter det som jag kan förutse är det på sikt en position som vi kommer att behöva, säger han.