Publicerad:
Uppdaterad:

Säpo vägrar lämna ut spionsvenskar

Av: Mikael Hellmyrs

Publicerad:
Uppdaterad:

"Mycket känsligt för agenterna"

Runt 50 svenskar spionerade för Stasi under Kalla kriget. Men vilka var personerna?

Säpo lägger locket på – trots att andra länder öppnat tidiga hemliga arkiv.

– Detta är mycket känsligt för de påstådda agenterna, säger Säpos Mattias Lindholm.

Birgitta Almgren, forskare och professor i tyska vid Södertörns högskola i Stockholm.
Foto: SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Birgitta Almgren, forskare och professor i tyska vid Södertörns högskola i Stockholm.

För några år överlämnade amerikanska CIA namnen på ca 50 svenskar till Sverige och Säkerhetspolisen (Säpo). Svenskarna fanns med i DDR:s arkiv på grund av sitt samröre med Östtyska underrättelsetjänsten, Stasi. Svenskarna misstänks ha spionerat åt Stasi i Sverige.

Sverige infiltrerades

– Under Kalla kriget var Sverige ett högprioriterat mål för infiltration och ett tyngdpunktsland i DDR:s utrikespolitik. Vi fungerade som en brygga mellan öst och väst, säger Birgitta Almgren, 66, forskare och professor i tyska vid Södertörns högskola i Stockholm.

Birgitta Almgren har kämpat för att Säpo ska lämna ut namnen på svenskarna som spionerade på statshemligheter för öst:s räkning. Nu har Kammarrätten beslutat att namnen inte får röjas.

Namnen kan skada

I sin dom hänvisar Kammarrätten till Säpos bedömning: kommer namnen ut kan det innebära skada för underrättelseverksamheten.

– Dokumenten har stort allmänintresse och det är av stor vikt för historieskrivningen att kunna jämföra dokument som släppts i bland annat Tyskland med materialet som finns i Säpos arkiv. Men Sverige vill inte göra upp med sitt förflutna på samma sätt, säger Birgitta Almgren som skrivit boken Inte bara Stasi... Hon har studerat öppna Stasiarkiv i Berlin och berättar där om relationerna mellan Sverige och DDR mellan 1949 och 1990.

Säpo: "kan få konsekvenser"

Mattias Lindholm är pressekreterare på Säpo.

– Vi avslog begäran om utelämnande av allmän handling och kammarrätten valde vår linje. Allmänintresset måste vägas mot konsekvenserna det kan få för rikets säkerhet. Men det är också mycket känsligt för de här personerna som pekas ut som agenter i Sverige, säger Mattias Lindholm.

Frågan är om namnen på spionsvenskarna någonsin kommer att offentliggöras.

– En mycket svår fråga att svara på, det vill jag inte spekulera i, säger Mattias Lindholm.

"Går vidade"

Birgitta Almgren betonar att hon inte är ute efter att röja sekretessbelagda uppgifter.

– Nej, men när andra länder öppnar arkiven borde det vara en självklarhet även för Sverige. Men sista ordet är inte sagt här – nu överklagar jag till Regeringsrätten.

Publicerad:
Publicerad: