Klimatet: drastiska åtgärder nödvändiga

Foto: AP
Kolkraftverk i Changchun i nordöstra Kina. Kina svarar idag för över en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen, och orsaken är i första hand landets satsning på kolkraft.
Foto: Eugene Hoshiko
Kolkraften är den viktigaste energikällan i Kina och den största orsaken till landets enorma utsläpp av koldioxid. Kolet har också lett till svåra luftföroreningar i landets städer, som här i Shanghai.
NYHETER

Klimathotet blir allt svårare att avvärja. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030 – en näst intill omöjlig uppgift.

De flesta experter är övertygade om att den enda realistiska lösningen är att börja tvätta bort koldioxiden från atmosfären.

I dagsläget är temperaturökningen på jorden runt 0,2 grader per årtionde.

– Det innebär att vi med oförändrade utsläpp når 1,5 grader någon gång mellan 2030 och 2052, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.

1,5-gradersmålet antogs vid FN:s stora klimatmöte i Paris 2015, då världens länder enades om ett nytt klimatavtal. Att förhindra en temperaturhöjning på mer än 1,5 grader Celsius jämfört med slutet av 1800-talet, kan vara avgörande för vissa av de små önationerna som annars hotas av stigande havsnivåer.

Men det troliga är att målet nästan är omöjligt att nå. Beräkningar visar att detta kräver en minskning med 45 procent av de globala koldioxidutsläppen till 2030 – och hittills har utsläppen inte börjat minska alls, utan tvärtom fortsatt att öka, om än i minskad takt.

50 miljarder ton

Varje år släpper världens länder ut uppemot 40 miljarder ton koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Den största källan är kolet som står för 42 procent av de fossila utsläppen. Olja och gas svarar för 33 respektive 19 procent.

Räknas utsläppen från markanvändning och skogsskövling in i kalkylen hamnar vi på nästan 50 miljarder ton.

Av dessa svarar Kina för drygt 26 procent, USA för 13 procent och EU för 9 procent.

Allt detta går upp i atmosfären där det förstärker växthuseffekten. Nyligen presenterade FN:s meteorologiska organ WMO en analys som visar att koldioxidhalten i atmosfären nådde en nivå på 405,5 miljondelar under 2017. Detta är en dramatisk ökning jämfört med slutet av 1800-talet då halterna var cirka 280 ppm.

Lagring av koldioxid

Om klimatmålen ska nås är det inte bara nödvändigt att få ner utsläppen. Enligt Rummukainen och andra experter måste vi också suga upp koldioxid från atmosfären för att kunna komma ner på rimliga nivåer.

En tänkbar lösning är väldiga skogsplanteringar, men detta kan medföra svåra konflikter med jordbruk och naturvård.

En annan lösning är teknologi för infångning och lagring av koldioxid, exempelvis i berggrunden. Mellan 100 och 1 000 miljarder ton koldioxid behöver lagras över tid om målen ska nås.

– Att avskilja koldioxid är fullt möjligt redan nu. Lagringen är knepigare och den kostar mycket, säger Rummukainen.

Lösningen är med andra ord – ironiskt nog – att få ner kolet och oljan i berggrunden igen. Frågan är bara om världens länder kommer att hinna få teknologin på plats i tid.