Frågor och svar om upploppen i förorten

1 av 3 | Foto: Malmö Högskola
Tapio Salonen, professor.
NYHETER

Frågorna om orsakerna bakom upploppen som började i Husby och nu sprider sig till andra platser är många. Aftonbladet låter därför tre experter reda ut begreppen.

Eva Andersson, docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Har gjort en studie på bilbränder i Sverige.

Jerzy Sernacki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Vad är orsaken till bilbränderna?

– Platser där utrikes födda har liten kontakt med majoritetsbefolkningen har haft fler bilbränder än kommuner och stadsdelar där folk bor mer blandat. Ett segregationsmönster alltså. Det som ökar sannolikheten för bilbränder är också att det bor en stor andel unga i området mellan 15 och 24 år och att en hög andel av befolkningen har försörjningsstöd, säger Eva Andersson.

Vad finns för sociala orsaker bakom upploppen?

– Framför allt handlar det om inkomstojämlikheten som började öka redan för 30 år sedan. Hela det svenska samhället och arbetslivet och arbetsmarknadens sätt att fungera har förändrats. Det finns en etableringsproblematik in i arbetslivet. Allt detta leder till att vi bor och umgås och verkar med människor som liknar oss själva. Vi har delar av befolkningen som inte längre är efterfrågade och behövda. Kommer de sedan att kompenseras i vissa områden och vissa åldersgrupper så skapar det den här typen av negativa uttryck, säger Tapio Salonen.

Varför är de inblandade så unga?

– I områden där folk har mindre resurser, där man är fattig, finns det också lägre social kontroll. Det betyder att om man är ungdom så kan man komma undan och vara mer anonym. I områden som Husby där det finns en stor andel unga kan man också gömma sig i massan jämfört med på mindre orter, säger Eva Andersson.

Hur vanligt är det med bilbränder i vanliga fall?

– Det är inte så jättevanligt, inte i den här mängden att de är flera stycken per natt. Vi anar i statistiken att om det händer enstaka bilbränder så är det ofta försäkringsärenden, säger Eva Andersson.

Flera av dem som gripits misstänkta för inblandning i upploppen är tidigare dömda. Vad kan man dra för slutsats av det?

– Det är förväntat. Det är så att personer som finner nöje i att slåss med polisen, tända på bilar och skolor kan ju förväntas ha tidigare kriminell belastning. Det är den grupp som är mest aktiva i den typen av upplopp, säger Jerzy Sarnecki.

De som gripits är unga män. Varför då?

– Det har med genetik och sociala förhållanden att göra. Det är en generell ålder för hög brottsaktivitet. De har inte riktigt förmåga att inse konsekvenser av sitt handlande och dessutom upplever de sig osårbara.  Jag skulle bli ytterst förvånad om pensionerade damer skulle bli gripna i samband med kravallerna i Husby, säger Jerzy Sarnecki.

Varför ger sig ungdomar i upploppen på hemtjänstbilar och räddningstjänst?

– Det handlar om att utmana myndigheter och att på något sätt försöka uppleva någon slags makt i det etablerade samhället. Maktkänslan blir viktig eftersom det är ganska maktlösa människor i övrigt som här lyckas tillskansa sig en tillfällig makt och då utövar man det på det sättet. Man ger sig på någon slags företrädare för myndigheter, säger Jerzy Sernacki.

Varför bränner de i sitt eget område?

– Det är dyrt att röra sig och resa. Så för att samla ihop en kritisk massa måste man hålla till hemma. Det är också där man hänger. För att röra sig måste man också vara mer organiserad och det tror jag inte att de här ungdomarna är, säger Eva Andersson.

Är grupptryck en faktor i upploppen?

– Att visa upp sig för polarna är skitviktigt. I de här kretsarna uppfattas det som feghet och illojalitet mot kompisarna att inte slåss, säger Jerzy Sernacki.

Finns det ett utbrett hat mot polisen?

– Jag tror nog att det är ganska komplicerat. Polisen har ett ganska högt anseende inte minst bland unga. Många unga, även de stökiga, är imponerade av polisen och drömmer om att bli poliser. Samtidigt finns det grupper som är arga på polisen för att de tycker att polisen uppför sig provocerande och utmanar deras manlighet på olika sätt. De är arga på samhället i stort men de har inte så många kontakter med representanter från samhället utöver polisen, säger Jerzy Sernacki.

Varför sprider sig upploppen?

– Jag tror att den protest – som jag tycker att det är att bränna bilar på gatan är – sprids till områden med liknande problematik med försämrade villkor och en känsla av att ingen lyssnar. För det sprids inte till alla sorters områden, säger Eva Andersson.

Hur kan man stoppa upploppen?

– Vi behöver en förändrad bostadspolitik som motverkar boendesegregationen. Ökade klyftor drabbar områden geografiskt ojämlikt. Till exempel drabbas vissa områden i dag mer negativt av minskade bostadsbidrag medan andra områden där många har jobb får mer positiva effekter av till exempel jobbskatteavdraget, säger Eva Andersson.

Vad har föräldrarna för ansvar?

– Generellt har föräldrar till unga kriminella många och olikartade problem som gör att de har svårt att utöva föräldraauktoritet. En arbetslös farsa har inte samma auktoritet. En morsa som känner sig borta i det svenska samhället, kan inte språket har inte heller samma auktoritet. Föräldrar som inte har utbildning har också svårt för detta. Men fram för allt handlar det om missbruk, social isolering och psykiska problem. Vissa säger att föräldrarna inte bryr sig om sina barn men jag brukar hävda att sådana inte existerar. Däremot det finns det dem som har svårt att fungera som bra föräldrar, säger Jerzy Sarnecki.

Vad finns det för faktorer som nu kan öka upploppens utsträckning ännu mer?

– Vi vet av erfarenhet att det kommer att bedarra. Det som ökar risken är om polisen skulle råka misshandla någon svårt eller gud förbjude döda någon i samband med det här då kommer det förstås omedelbart öka kraftigt, säger Jerzy Sarnecki.