Sverige är skräckexemplet i ungerska valet

NYHETER

BUDAPEST. Känslosamma tv-intervjuer med svenskar som flytt på grund av okontrollerad invandring varvas med bilder på bilbränder och våldsamma upplopp.

Sverige beskrivs som ett land som faller sönder.

Språkröret Gustav Fridolin (MP) reser till Ungern för att ge en motbild – men dras snart själv ovetandes in i det smutsiga kriget om sanningen.

Aftonbladet spårar de märkliga Sverigenyheterna till ett tv-hus i utkanten av Budapest.

Det borde vara lätt att hitta andra valfrågor som skulle intressera den storvuxne mannen som säljer påskliljor på Jászai Mari-torget mitt i Budapest.

Bättre skolor till hans fyra barn, till exempel.

Riktiga jobb, så att han slapp stå här i snålblåsten, med risk för att hela tiden bli bortkörd.

Eller åtal och fängelse för den långa rad av politiker som misstänks för grova mutbrott.

Men för Lajos, som mannen heter, är det bara en fråga som har betydelse i valet den 8 april: invandringen.

– Eftersom jag brukar titta på nyheterna har jag hört att det är stora problem hos er. Många lämnar Sverige för att deras familjer är i fara. Jag vill inte ha det så här, säger han.

Bara en man kan skydda Ungern från samma utveckling, enligt Lajos.

Premiärminister Viktor Orbán.

Som en kejsare

Gnisslande gula spårvagnar kämpar sig över Donaus broar. Människor skyndar längs trottoarerna, på väg till jobb och skolor.

Att Ungern, som vissa hävdar, skulle vara på väg att bli en enpartistat tycks för en utomstående betraktare långsökt och alarmistiskt. Valaffischerna är fyllda med samma hårdretuscherade politikerbilder och samma vackra men vaga löften om en bättre framtid som i vilken västlig demokrati som helst.

Först efter ett tag märker man att de flesta affischerna tillhör oppositionen. Att landets maktparti, Fidesz, som vunnit jordskredssegrar de senaste två valen och väntas göra det igen, knappt syns.

Sedan dyker de upp.

Bildspråket är ett annat.

Pompösare och aggressivare.

Affischerna handlar inte längre om skolor och sjukhus, utan om något väsentligt större som påstås stå på spel – Ungerns frihet. På en bild står oppositionsledarna från höger till vänster likt marionetter runt den ungerskamerikanske finansmannen George Soros, som enligt Orbán har en hemlig plan för att ”dränka Europa i muslimer”. Alla håller i inklippta bultsaxar framför ett sönderklippt stängsel:

”Tillsammans bryter de upp gränsen”

På en annan affisch står det:

”FN vill att vi ska ta emot flyktingar. UNGERN BESTÄMMER, INTE FN”

Från vissa affischer blickar Viktor Orbán själv ner, romerskt kejserlig, till synes onåbar för det vanliga politiska käbblet. Taktiken, enligt kritikerna: att ignorera sakpolitik, sprida skräck och fortsätta att angripa yttre fiender.

Besatt av invandring

Oberoende domstolar uppges vara under attack. Lagar som missgynnar politiska fiender har stiftats. Kartan över landets valdistrikt har ritats om, enligt oppositionen med enda syfte: att gynna Fidesz.

De senaste åren har merparten av landets medier knutits hårt till regeringen. På så sätt kan korruptionsklagelserna mot Orbáns svärson eller den vice premärministern Zsolt Semjéns, som åkte till Sverige för att jaga ren med helikopter, effektivt tystas ner. Och retoriken mot asylsökande och muslimer ytterligare trappas upp.

Viktor Orbáns vill bevara Ungern “etniskt homogent” och anser att flyktingarna utgör ”en muslimsk invasion”.

Men för den som leder ett parti besatt av invandring, i ett land nästan utan invandrare, uppstår svårigheter.

Och det är precis här som Sverige kommer in.

Spreds viralt

Intervjun i public service-kanalen M1 den 9 mars chockade Ungern. Svenska Natalie Contessa af Sandeberg, 43, berättade känslosamt hur hon tvingats fly från Sverige till Ungern på grund av ”säkerhetsläget”, som drastiskt skulle ha försämrats till följd av de senaste årens flyktingström.

Tv-reporterns frågor var lika patosfyllda som tömda på kritiskt anslag. Någon motbild gavs aldrig. Att intervjupersonen dömts för brott i Sverige, däribland förtal, nämndes inte med ett ord.

Inom ett dygn hade intervjun fångats upp i flertalet andra stora ungerska medier och blivit viral. Snart kom uppföljarna, med snarlikt narrativ:

  • Den 17 mars sände det statliga tv-programmet Híradó en intervju med en 70-årige svenskungrare, som talade om hur illa det blivit i Sverige.

  • Den 23 mars lät sig en äldre svenskungersk kvinna intervjuas om invandring. Bilder på brinnande bilar och brutala överfall klipptes in.

  • Samtidigt rapporterar den regeringsvänliga tidningen Magyar Idök att det är i Sverige, och inte i Ungern, som pressfriheten hotas.

Det här reportaget syftar varken till att ställa svensk flyktingpolitik mot ungersk eller att värdera detaljer i den svenska kvinnans intervju.

I stället handlar det om något annat: hur Sverige kunde bli ett slagträ i ett annat EU-lands valrörelse. Vem som sprider den negativa informationen om Sverige. Och vems intresse den tjänar.

Vågar inte ge namn

Den unge mannen som delar ut flygblad och äpplen som bär hans parti LMP:s (”En annan politik är möjlig”) gröna färg är både utåtriktad och full av energi. Ändå vill 25-åringen inte uppge sitt efternamn.

– Allt är känsligt. Det är bäst att bara kalla mig Maté, säger han.

Nyheterna om Sverige handlar egentligen om något annat, enligt Maté. Att hålla liv i migrationsfrågan.

– Fidesz gör vad som helst för att behålla den högst på agendan.

Det egna partiet, som just nu pendlar mellan 7 och 10 procent i opinionsundersökningarna, står det svenska Miljöpartiet nära. Och just den här morgonen är det svenska språkröret Gustav Fridolin på plats. Han har rest hit för att se valrörelsen med egna ögon och för att kunna sprida en annan bild av Sverige.

Om bara några timmar ska han kastas in i informationskriget på ett högst konkret sätt.

1 av 7 | Foto: LASSE ALLARD

Vill samla motståndet

Partiets ledare, 41-åriga Bernadett Szél, skulle kunna vara svaret på EU-topparnas hemligaste dröm.

Hon är en ung, karismatisk mittenpolitiker med anständigt språkbruk, som trots att hon tvingas parera ständiga hatattacker mot sin egen person ändå lyckas sprida hopp om en annan framtid för Ungern. Lägg därtill hennes ambition att samla landets opposition för att skrällvinna mot Orbán – och föra landet raka vägen tillbaka till EU:s famn.

Låter det enkelt?

Det är det inte. Oppositionens största parti Jobbik betraktades länge som paria, med sin öppna rasism och antisemitism. Även om partiet det senaste året styrt mot mitten och på så sätt gjort en rockad med det allt mer hårdföra regeringspartiet borde de ideologiska skillnaderna vara oöverbryggbara.

Att överhuvudtaget överväga samarbete säger något om graden av desperation.

– Det är enda sättet att besegra Orbán, säger Szél, när vi möter henne i ett kontorsrum långt inne i den katedrallika parlamentsbyggnaden.

Ungern är till stor del uppdelat i enmansvalkretsar, som gynnar det största partiet och gör att Fidesz kan uppnå egen majoritet utan att få hälften av rösterna. Därför vill hon samla oppositionen kring en tydlig kandidat i varje krets. Men något sådant samarbete finns inte i dag och tiden är på väg att rinna ut.

Bernadett Szél suckar lätt när jag frågar hur hon ser på den omfattande Sverigerapporteringen.

– Jag beklagar att Orbán har så mycket hat i sig själv att han inte kan hålla det innanför Ungerns gränser.

Varför tror du att de här nyheterna dyker upp?

– De behöver migration som en “het” valfråga för att slippa diskutera skola och sjukvård och korruption. Efter ett tag blir det tråkigt eftersom vi har så få migranter i Ungern, då tvingas de importera sådana här berättelser från Sverige och Österrike och andra länder.

”Ett smutsigt pr-trick”

Bernadett Szél talar om att det ungerska folket vill ha förändring. Säger det som varje politiker måste, utan att se helt övertygad ut själv.

Kort därefter ger en av hennes partiarbetare, mot löfte om anonymitet, en annan bild:

– Oppositionen är i usel form. Folk litar inte på oss.

Partiarbetaren berättar att han hade förväntat sig en smutsig valrörelse med mängder av falska nyheter. Men länge var det lugnt.

Tills – boom! – intervjun med svenskan kom.

– Det var riggat, beställt, ett smutsigt pr-trick. Vi hade sett mycket, men inte det här. En skräddarsydd kampanjstory. En personifiering utan motstycke. Det visade att de här människorna inte stoppar vid något, säger partiarbetaren och fortsätter:

– Det finns bara en berättelse i ungerska medier: mörka människor kommer. Länder som tar emot dem lider. Orbán skyddar oss.

Partiarbetaren har i efterhand försökt kartlägga den explosionsartade spridningen av intervjun i sociala medier de första tjugofyra timmarna. Han noterade snart den påfallande mängden anonyma konton .

– Antingen var det ryska intressen, med svarta pengar, som låg bakom. Eller så var det bara unga, anonyma hackare med extrema åsikter.

Tror folk i Ungern att människor flyr från Sverige?

– Vissa. Många av Fidesz kärnväljare lever i en bubbla på landsbygden och får ingen annan information.

Vi kontaktar Natalie Contessa af Sandeberg, vill veta mer om hur det gick till när hon kom överens med M1 om att ställa upp för intervjun. Hon föreslår att vi träffas nästa dag i lobbyn till ett av Budapests lyxhotell.

Frågor om Gustaf II Adolf

På pappret ska presskonferensen med Bernadett Szél och Gustav Fridolin handla om LMP:s utbildningssatsning, som tagit inspiration från den svenska skolan. Men frågorna från det tjugotalet ungerska journalisterna i den trånga salen handlar om något annat.

1 av 2 | Foto: LASSE ALLARD
Gustav Fridolin håller en presskonferens tillsammans med Bernadette Szél, LMP.

Hur ska ni lösa integrationen i Sverige?

Stämmer det att Sverige översvämmas av invandrare – och hur lång tid tar det innan det är du som i stället söker asyl hos oss?

Hur ser du på Viktor Orbáns betydelse för de kristna i den västliga civilisationen – går den att jämföra med Gustaf II Adolfs betydelse för Sverige?

Det sista frågan ska senare visa sig vara satirisk och hamna i den engelskspråkiga och Orbánkritiska nättidningen The Budapest Beacon.

Men vid det här laget tycks Fridolin vilja vara någon annanstans.

– Jag är inte här för att användas som ett argument i den ungerska inrikespolitiken, säger han.

”Ingen engelska”

Ett tv-team från M1, public service-kanalen som sände intervjun med den svenska kvinnan, är på plats. Jag presenterar mig för journalisterna och ber om att få ställa några frågor om hur de ser på risken att bli ett politiskt redskap för regeringen.

– Jag vet inget, jag bara filmar! säger kameramannen.

Reportern tittar ner.

– Ingen engelska!

Jag ber om namnet på deras chef. De tar mitt visitkort och lovar att någon ska höra av sig. Det kommer inte att ske.

Foto: LASSE ALLARD
Andras Léderer jobbar för människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén.

”Var tar det slut?”

Andras Léderer från människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén sjunker ner i stolen inne på Europa, ett kaffehus med mörka träpaneler och tjocka mattor, nära Margaretabron.

Över en cappuccino har han tecknat en mörk bild för Gustav Fridolin. En ny lag, som han fruktar ska drivas igenom efter valet, kan göra det omöjligt för organisationer som hans att ge rättslig hjälp till migranter .

– Den här gången är det asylsökande. Nästa gång romer, politiska aktivister eller någon annan grupp.

Han tömmer sin kopp.

– Var tar det slut någonstans?

Fridolin om Sverigebilden i Ungern: ”Oroande att vi används som slagträ” 01:25

Svartvit bild

Efteråt är Gustav Fridolin tagen av mötena.

– Min bild är att det finns många människor som verkligen kämpar för en förändring, säger han.

Språkröret kallar fixeringen vid Sverige för ”märklig och lite oroande”.

– Det finns en bild av att Sverige mer eller mindre faller samman på grund av att vi har tagit emot människor på flykt. Det passar de som vill sluta Ungern mot Europa och världen.

Är det ett problem att Sverige framställs så här?

– Ja, om bilden blir ensidig. Vi har riktiga problem i Sverige som vi ska ta tag i, men det finns också mycket som vi svenskar är stolta över. Men det passar inte in i den svartvita beskrivningen.

Hotad efter intervjun

Samma kväll sänds inslaget från presskonferensen på M1. Det svenska språkröret flimrar förbi. Bernadett Széls citat har klippts helt ur sitt sammanhang:

”Vi vill ha något liknande som i Sverige”.

Uttalandet bemöts blixtsnabbt av en Fidesz-politiker:

“Till och med i de svenska skolorna märks de allt mörkare etnisk-religiösa konflikterna, spänningarna och antisemitismen.”

Så förvandlas ett verkligt politiskt förslag till ännu ett tillfälle att sprida Sverigeskräck.

Natalie Contessa af Sandeberg kommer med ett nytt besked: hennes advokat avråder henne från ytterligare intervjuer. Hon säger sig vara hotad, oklart av vem.

De två andra svensk-ungrare som också har figurerat i ungerska medier har inte svarat på Aftonbladets frågor.

Komplex i glas och betong

Vi tar en taxi över Donau, ut till MTVA, det statliga tv-bolaget som äger nyhetskanalen M1, som först sände intervjun med den svenska kvinnan.

Står framför ett modernt komplex av studiolokaler i glas och betong. Falska nyheter eller sanningar. Det är härifrån berättelserna om Sverige sprids.

Det är här allt börjar.

Receptionen är utsmyckad med gamla filmkameror. Tysta journalister, betalda med ungerska skattepengar, passerar på väg ut och in. Vakterna bär skjutvapen. Vi uppger vårt ärende, men får beskedet att vi varken kan släppas in eller på annat sätt komma i kontakt med någon från M1.

Men vi går ingenstans. Och efter tjugo minuter kommer en kvinna ner. Hon har långt mörkt hår och klapprande klackar. Presenterar sig som Borbála Bekes och räcker över ett visitkort.

Corporate Communication Senior Expert.

Hon begär att vi ska skicka våra frågor på mejl. När fotografen höjer kameran säger hon:

– Ingen bild.

Foto: LASSE ALLARD
Borbála Bekes presenterar sig som kommunikationsexpert på tv-bolaget. Hon vill inte fotograferas och begär att få frågor på mejl.

Rädslan får sista ordet

Länge tror jag att det är 62-åriga Miriam som ska få avsluta det här reportaget.

En humoristisk och skärpt dam, som är dotter till en förintelseöverlevare. Vi träffar henne av en slump på gatan och eftersom hon engagerat sig i ”tv-svenskan” och till och med försökt kontakta henne genom Facebook, vill prata.

– Jag ville säga till Natalie: fly inte från dina egna problem. Stanna i Sverige, säger Miriam.

Under flyktingkrisen år 2015 stod hon varje dag på tågstationen i Budapest. Hon delade ut mat, vatten och kläder. Hjälpte splittrade familjer att återfinna varandra i kaoset.

– Det var läkare, musiker, professorer och hårfrisörskor. Människor i tusental på flykt undan krig. Hela dagarna stod jag där och mötte deras tacksamhet och värme.

– När jag sedan skulle hem på kvällen upptäckte jag något märkligt. Runt hörnet hade livet fortsatt som vanligt. De flesta i Budapest såg aldrig vad som hände. Människor fick aldrig mötas. Det var sorgligt.

Hon tänder en till cigarett och är tyst ett tag. Sedan är det som om ögonen blixtrar till.

– Vi har fått nog av hat. Det räcker nu. Vi måste ta tillbaka vår frihet, till varje pris.

Tre timmar senare får jag ett mejl från Miriam där hon vädjar till mig att stryka hennes efternamn.

Det verkar nästan vara ödesbestämt.

År 2018, i EU-landet Ungern, är det rädslan som ska ha sista ordet.

Foto: LASSE ALLARD
Miriam hjälpte människor på tågstationen i Budapest under flyktingkrisen 2015. Hon vill inte att Aftonbladet skriver hennes efternamn.

Fotnot:

Borbála Bekes, på det statliga tv-bolaget MTVA, skriver i ett mejl att det var fel av oss att ”störa” tv-bolagets journalister efter presskonferensen, då de är ”förbjudna” att representera sig själva utan tillstånd från pressavdelningen.

Våra frågor om intervjun med den svenska kvinnan och tv-bolagets oberoende anses alltför ”mästrande, retoriska och kränkande” för att förtjäna ett svar.


Här är Aftonbladets obesvarade frågor till nyhetskanalen M1:

  • Vad var skälet till att intervjua Natalie Contessa af Sandeberg?

  • Varför gav M1 inte sina tittare någon motbild till af Sandebergs påståenden om situationen i Sverige?

  • Det förekommer uppgifter om att M1 betalade för intervjun. Stämmer det?

  • Varför nämnde ni inte att hon dömts för mindre brott i Sverige?

  • Vinkeln i intervjun går i linje med regeringens retorik, att invandring orsakar stora problem för västländer som Sverige. Såg ni, som public service-kanal mitt i en valrörelse, inte något problem med det?

  • Vad är skälet till att oppositionen får väsentligt mindre sändningstid än regeringen?

  • Tycker ni att M1:s bevakning av valet är rättvis?


Adrien Müller, Ungerns ambassadör i Sverige, skriver i en kommentar till Aftonbladet:

”Ungern har genomfört de nödvändiga debatterna och samråden med EU om landets medielagar och förordningar. Som ett resultat bekräftade Europeiska kommissionen skriftligen att pressfrihet råder i Ungern och att de ungerska medieföreskrifterna är helt i linje EU:s regler. (...) Påståenden som kritiserar den ungerska pressfriheten är helt ogrundade. De som hävdar att det inte finns någon pressfrihet i Ungern säger inte sanningen. Otaliga artiklar och rapporter som kritiserar regeringen publiceras varje dag, kanske i ännu större utsträckning än i flera mer västliga länder.”

Därför pekas Sverige ut som skräckexempel i Ungern 00:35
ARTIKELN HANDLAR OM

Ungern

Fidesz

Budapest

EU