Hoppas arga greker inte vågar rösta nej

NYHETER

"Vi kommer kastas mellan hopp och stor osäkerhet under lång tid"

Papandreou gamblar på att arga greker inte ska våga rösta emot räddningspaketet.

Av rädsla för vad som då ska hända.

Under tiden kommer övriga Europa att sväva i ovisshet i månader.

Foto: REUTERS
Greklands premiärminister Papandreou.

Beskedet från Aten har skapat lika delar förvirring och chock.

Först förhandlar Grekland i månader om hur deras ekonomi ska kunna räddas undan konkurs. Men när man väl fått en uppgörelse som innebär mer nödlån och en skuldnedskrivning med 50 procent så vänder premiärminister Papandreou plötsligt upp och ned på allt.

Är karln riktigt klok, var det säkert många som undrade runtom i Europas huvudstäder efter beskedet i går kväll. Vad vill han uppnå?

– I förra veckan hade vi ramverket till en lösning, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Greklands besked innebär att vi tar flera steg tillbaka.

Genidrag

Men i slutändan det kan visa sig vara ett genidrag av Papandreou att tvinga kritikerna på hemmaplan att bekänna färg.

Papandreou har drivit igenom impopulära massneddragningar i den offentliga sektorn, skattehöjningar och pensionssänkningar. Han har gjort det med en hård partipiska och liten majoritet i parlamentet. Han känner att hans eget socialdemokratiska parti inte tål mer nu när många av besluten måste omsättas i praktiken för att inte EU:s hjälppengar ska frysa inne.

Sex ledande Pasokmedlemmar kräver Papandreous avgång.

Folkomröstningen är ett sätt att få andra att ta ansvar för de svåra besluten och rädda sin egen politiska karriär.

Den kan också vara ett smart sätt att få EU att mildra villkoren för Grekland eftersom många detaljer fortfarande återstår att förhandla om.

Högt spel

Det är ett högt spel där Papandreou kallt räknar med att även om många av grekerna är ursinniga över nedskärningarna så kommer de ändå att rösta ja till räddningspaketet. Av rädsla för att alternativet är ännu värre.

Opinionsmätningarna visar att 60 procent av grekerna i dag är emot EU:s räddningspaket och de uppoffringar det innebär. Men när de väl står där i vallokalen räcker det inte att bara vara missnöjd. Då handlar det om alla välja det minst onda av två onda ting.

Får Papandreou ett ja kan han med förnyat mandat fortsätta på den inslagna vägen.

Avgörande för utslaget blir hur frågan formuleras och hur de slutgiltiga detaljerna i räddningspaketet ser ut. I praktiken blir frågan om grekerna vill behålla euron eller gå tillbaka till drachmer.

Statsbankrutt

Men vad händer vid ett nej?

Då ställs EU:s nödlån till Grekland in. Inom loppet av en eller några månader går landet i statsbankrutt. Det blir högst osäkert om Grekland kan vara kvar i eurosamarbetet.

Kaos är ett milt ord för att beskriva följderna.

Beskedet om folkomröstningen drabbar inte bara Grekland.

Omröstningen väntas sked tidigast i januari. Vilket innebär månader av osäkerhet om vart eurosamarbetet är på väg. Marknaden hatar osäkerhet.

De kraftiga börsrasen under dagen är en föraning om vad som kan komma.

Italien och Spanien ligger redan i farozonen för att bli nya Greklandsfall. När osäkerheten ökar stiger risken för höja låneräntor för problemländer vilket kan tvinga EU att rädda fler medlemsländer.

– Många drömmer om en quick-fix för att lösa skuldkrisen, säger Bergqvist. Men det finns ingen. Vi kommer att kastas mellan hopp och mycket stor osäkerhet under lång tid.

avWolfgang Hansson