Ukraina får stridsflyg – det betyder nya stödet
Experten: ”Kan bli en språngbräda”
Ännu ett genombrott är nära i stödet till Ukraina.
Polen och Slovakien ska, som första länder, skicka stridsflygplan till grannen i öst ”inom några dagar”.
– Det här kan också bli en språngbräda som leder fram till mer stöd, säger krigsforskaren Arash Heydarian Pashakhanlou.
På torsdagen sa presidenten Andrzej Duda att Polen ”inom några dagar” ska skänka fyra stridsflygplan till Ukraina.
Det blir i så fall första gången Ukraina får just stridsflygplan utifrån.
Under fredagen lovade även Slovakien att också skicka ett antal plan.
Planen i fråga är av modellen Mig-29, utvecklade i Sovjetunionen av flygplanstillverkan Mikojan.
Slovakien har elva Mig-29 som togs ur tjänst förra året, men flera av dem fungerar inte längre. Slovakien skickar de plan som är i funktion – resten ska plockas på reservdelar.
Idag har Polen runt 28 aktiva Mig-29, som fortfarande används av det polska flygvapnet. De infördes 1989, och Polen har efter det fyllt på med begagnade plan från Tjeckien och Tyskland.
Men nu har landet beställt nya plan från USA och Sydkorea och kommer inte att behöva Mig-29:orna i framtiden.
– Det är en av anledningarna till att man ger bort dem, man har inte behov av planen längre, säger Arash Heydarian Pashakhanlou, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
– Polen är ett Nato-land och vill ha västerländska system. Dessutom har de svårt att få in reservdelar, så det här är ett ganska praktiskt sätt för dem att bli av med planen.
Utvecklades i Sovjet
Mig-29 var en av två framgångsrika sovjetiska jaktplanstyper som började utvecklas under 1970-talet.
Det andra, Suchoj Su-27, togs fram för att kunna möta den tidens vassaste amerikanska jaktplan, F-15 Eagle.
Mig-29 var ett lättare och mindre plan, som inte kunde flyga lika långt eller bära lika mycket vapen. Det var i den meningen mer likt amerikanska F-16 eller svenska Jas 39 Gripen.
Det är ett plan som prisats för sin manövrerbarhet, men som inte bedöms vara lika effektivt i attack- och spaningsrollerna som de västerländska motsvarigheterna. Även om många Mig-29:or uppdaterats sedan de byggdes, ligger planet tekniskt sett inte precis i framkant längre.
Ukraina hade uppskattningsvis ett 30-tal Mig-29 i sin arsenal när invasionen började förra året. Det är ett plan som landets piloter är vana vid, och de kan därmed relativt enkelt ta de polska och slovakiska planen i tjänst.
– Om Ukraina får fyra Mig-29 så har det inte någon avgörande betydelse i kriget. Men man såg att när Polen började leverera stridsvagnar följde många andra efter, och då blev det större effekt. Det här kan också bli en språngbräda som leder fram till mer stöd, säger Arash Heydarian Pashakhanlou.
USA står fast
Det är dock tveksamt om Polen och Slovakiens beslut ökar chansen att västerländska plan skickas till Ukraina.
USA står fast vid att man inte kommer att ge bort några F-16-plan. Polens val påverkar inte det beslutet, enligt John Kirby, nationella säkerhetsrådets talesperson.
– Det är suveräna beslut för vilket land som helst att fatta och vi respekterar dessa suveräna beslut, säger han.
Troligen inte Gripen
Arash Heydarian Pashakhanlou tror att om det någon gång blir aktuellt att skicka västplan så blir det just F-16, snarare än Gripen, trots att experter pekat ut det svenska planet som det bäst lämpade.
– Jag har svårt att tänka mig att Sverige som en liten stat utanför Nato skulle vara först ut, eller att det här beslutet förändrar den svenska kalkylen, säger han.
Att skicka massor av olika flygplanstyper med olika system, som kräver olika reservdelar och kompetens, skapar bara en stor röra för ukrainarna, menar han.
– Det är många fler länder som har F-16. Med tanke på den större kvantiteten är det mer lämpligt att man i så fall kraftsamlar runt ett system och skickar det.
